Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
W. ONCKEN OCH E. HEYCK, FREDRIK DEN STORES TIDEHVARF.
Utan att inlåta sig på småsaker, hvilka han nog skall låta andra besörja, kommer
han att egna sig ät statssaker mer, an man tror, samt med fram gång,-förutsatt att
den gode Guden hjälper honom, när han skall välja medhjälpare. Ty i det
afseendet skulle han kunna taga miste. Då han nu en gång bedömer människor efter
hvad som lyser i ögonen och efter hvad fransmännen kalla esprit, sa kommer en,
som endast har sundt människoförstånd, må han hafva an sa mycket af kunskaper
gedigenhet och dygder, aldrig i hans tycke att kunna täfla med de andra Ett
lifligt ingenium, kryddad! af kvickhet och pigga infall, skall — rent ut sagdt —
taga lofven af det solidaste hufvud. För öfrigt känner prinsen knappast tyskarne.
Han anser, att de, som han umgåtts med i P. (Potsdam?), icke fylla de anspråk,
som han på grund af sin läsning af franska böcker ställer på en man af begåfning
och förfining. Däraf denna egendomliga
förkärlek för denna nation och hans tro,
att fransmännen äro sådana, som de
skildra sig i sina böcker. Han tages ej ur sin
villfarelse af dem han ser, emedan han
tror, att de genom sitt umgänge med
tyskar blifvit en smula bortskämda, eller
emedan han på grund af förutfattad mening
ser hos dem förtjenster, om hvilka de
själfva äro okunniga.» Blott genom kärlek
till arbetet för arbetets egen skull stod det
fel att bota, som den hederlige
kammardirektor Hille uppvisat hos den mest
fängslande af alla tronföljare, och just detta
har Fredrik verkligen lärt i
förvaltningsbestyr i Kiistrin och garnisonstjenst i
Rup-pin. I krigs- och domänkammaren i Kiistrin
blef kronprinsen en statsekonom, som redan
vid sina första stapplande steg ådagalade
en häpnadsväckande begåfning, och vid
sitt regemente i Ruppin blef han en
soldat, som bedref sitt vapenyrke med glad
hänförelse, ja med lidelse. I Kiistrin och
Drottning Elisabeth Kristina af Preussen. Ruppin utförde han i sitt anletes svett
Malning af Antoine Pesne. arbeten, so m han förr ansett djupt under
sin värdighet, men han hade nu lärt inse,
hvilket ändamål allt detta prosaiska, skenbart andefattiga detaljarbete tjenade. Och
nu höll han uppgörelse med sig själf, han öfvervägde svaret på frågorna hvadan och
hvarthän, och då gjorde han utan ansträngning tre stora upptäckter: han såg sitt
fäderneslands världsställning, och han danade sig en bild af ledstjärnorna för dess
framtid; han såg sin faders skapande ande och de stora syften, som besjälade hela
hans gärning; och han såg sin egen uppgift, sin sändning i den värld, som väntade
på hans genius. Och när han gjort dessa tre upptäckter, då var inom kronprinsen
konungen född, en verklig konung af Guds nåde.
I hans själsarbete under Kiistrin-tiden få vi en inblick genom en uppsats
»Om Preussens nuvarande politik», hvilken bildar en afslutning på ett samtal, som
han en gång långt in på natten, ända tills hans ögon föllo ihop, förde med
kammarjunkare v. Natzmer. Han drömmer om en successiv tillväxt af den preussiska statens
makt, exempelvis genom förvärf af det polska Preussen (n. v. Westpreussen), som i
alla tider hört till Tyskland och först af polackarne eröfrats från Tyska orden.
»Förvärfva vi detta land, sa hafva vi icke blott direkt förbindelse mellan Pommern och
Preussen, utan vi hålla också polackarne i tygeln och äro i stånd att föreskrifva
dem lagar, ty de kunna ej utföra sina varor annat an utför Weichsel och Pregel, och
detta skulle de då ej kunna göra utan vårt samtycke. Gå vi vidare, sa finna vi
svenska Pommern, som endast genom Peene ar skildt från vårt Pommern och skulle
göra ett synnerligen vackert intryck, om det vore förenadt med vårt. Härifrån har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
