Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK DEN STORE OCH MARIA TERESIA. 307
late sig enligt mitt förmenande göra genom afslutandet af ett neutralitetsfördrag
mellan konungen af England och mig, gällande för Tyskland under den tid den
nuvarande förvirringen i Europa pågår; man borde ej nämna fransmän och ryssar för
att ej kränka någon människa och for att genom ett dylikt skonsamt hänsynstagande
sätta mig i stånd att framgångsrikt arbeta på försoning mellan de bägge fientliga
eller oeniga nationerna.» Det afgörande samtalet med den franske konungens
utomordentliga sändebud, hertigen af Nivernais, hade han först den 24 januari 1756 —
efter afslutandet af Westminsterfördraget — och omedelbart efteråt har han
nedskrifvit en uttömmande framställning däraf. Frågan, om man rättvisligen kunde
fordra af honom, att han skulle angripa Hannover, afgör han genom följande tre
satser: »1)
Amerika har jag icke
garanterat, men
från Amerika har
kriget sitt upphof;
följaktligen angår
det mig icke. 2)
Mitt förbund ar
blott defensivt;
följaktligen arjag icke
förpliktad till
offensiva steg. 3) Min
allians ar
tillända-lupen; följaktligen
ar jag fri från
hvarje
förpliktelse som
bundsförvant.» Hvad
sakens faktiska sida
beträffar,
analyserar han
förbundsfrågan sa: »Jagkan
icke gå i fält med
mer an 100,000
man; Hannover
uppställer 40,000, [-kejsarinnan-drottningen-]
{+kejsarinnan-drott-
ningen+} 100,000,
Ryssland 60,000.
Jag ar alltså hälf-
ten sa svag som de.
Ar det nu klokt,
ar det i enlighet
ined krigets regler,
om man ar hälften
sa svag som
fienden? Nej ; om dessa
200,000 man stode
i ett läger och jag
med mina 100,000
befunne mig midt
emot dem, sa
skulle jag angripa dem;
men då de genom
sin uppställning
tvinga mig att dela
mina stridskrafter,
sa blir jag
öfverallt svagare an de.
Skall man börja
krig, om man
måste föra det
defensivt? Nej, ty ett
sådant ar af alla
slags krig det, som
medför de tyngsta
bördor och de
största faror. Kan
jag förblifva
overksam och låta mina
fiender göra hvad de vilja? Nej, ty om ryssarne rycka in i riket, sa får jag icke tåla
det, och se — då befinner jag mig, för att upprätthålla staten, i ett krig, som jag måste
undvika. Hvarför måste ryssarne hindras att rycka in i riket? Därför att deras
anslutning skulle göra mina fiender för starka och jag lättare kan bekämpa dem den
ena efter den andra an alla på en gång. Men hur undviker man ryssarnes
inryckande? Om man med England afslutar det neutralitetsfördrag, som det erbjuder
mig; följaktligen måste man ingå det.»
Då Fredrik skref detta, trodde han, att England genom makten af sitt guld
behärskade den ryska politiken. Han var okunnig om det hat mot Preussen, hvilket
hans egen morbror, konung Georg, hade uppammat vid hofvet i Petersburg.
Fördraget i Westminster, som han afslöt den 16 januari 1756, var i allo neutralt och
defensivt. I en hemlig biartikel heter det uttryckligen, att den
neutralitetskonvention, som här slutits, blott angår Tyskland och under inga villkor finge betraktas
som gällande äfven de österrikiska Nederlanden.
Samtidigt med denna underhandling fördes en annan, som var föremålet för
hertigen af Nivernais’ utomordentliga beskickning till Berlin. De franska ministrarnes
Furst Wenzel Anton von Kaunitz-Rietberg.
Kopparstick af P. Anton Pazzi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
