Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SJUÅRIGA KRIGET OCH DESS FÖLJDER. 325
ringa verkan — de uträttade i själfva verket ingenting annat och åsyftade snart
ingenting annat an att sysselsätta en liten duktig armé. Och likaså kom också, hvad
man ej vågat hoppas, resultatet af ryssarnes första angrepp att stå långt bakom måttet af
deras krigslust och hat. Om vidare svenskarne och riksarmeen ej vållade Fredrik
större bekymmer, sa hade däremot den enda sammanstötningen 1756 visat honom,
att Österrike, som af alla krafter rustat sig och finansiellt understöddes af
Frankrike, på ett högst aktningsvärdt sätt på det militära området dragit rikliga lärdomar
af de schlesiska krigen.
Med hjältemodig beslutsamhet gick Fredrik kampen till mötes, men äfven med
det allvarliga lugn och den fattning, som först skänker heroismen dess rätta värde.
Fredrik var beredd på allt. Den 10 januari 1757
gaf han kabinettsministern grefve Finck von
Finckenstein, den berömda instruktion, i hvilken
det bi. a. hette, att om konungen blefve slagen
och dödad, sa skulle Kustrin, Magdeburg och
Stettin, allt efter som fienden framryckte, blifva
den sista tillflyktsorten för den kungliga
familjen, skattkammaren, domstolarne och
general-direktoriet; silfverpjäser och guldserviser skulle
oförtöfvadt sändas till myntet; utan hänsyn till
hans död skulle ärendena skötas som förr. »Skulle
det olycksödet drabba mig att falla i fiendens
händer, sa förbjuder jag, att ringaste hänsyn
tages till min person lika litet som till hvad jag
kan komma att skrifva från mitt fängelse. Om
en sådan olycka skulle hända mig, sa vill jag
offra mig för staten; man skall då lyda min
broder» (August Wilhelm f 1758) »och denne,
liksom alla mina ministrar och generaler, med
sitt hufvud svara för att man for min befrielse
hvarken bjuder en provins eller en lösepenning
och att man fortsätter kriget och drager nytta af
vunna fördelar, alldeles som jag ej funnes i
världen.» Det var ej ett program, som han
själf kunde tro på, men en instruktion, som i
sin lykurgiska stränghet skänkte en stor
moralisk styrka, och tillika en, som förbehöll åt den
ende, af hvilken Preussens öde berodde, att fatta
de afgörande besluten, äfven om han vore fånge,
liksom att åt de sina lemna understöd i den form,
som var riktigast och bast.
Därefter ryckte Fredrik in i Böhmen mot Maria Teresias hufvudstyrka. Den
stod under befäl af prins Karl af Lothringen, hvilken på grund af Maria Teresias
förkärlek för sin svåger till Fredriks gagn sa länge som tänkbart var och mer därtill
fick behålla öfverbefälet. Den 6 maj 1757 segrade konungen vid Prag, där hjälten
från de schlesiska krigen, generalfältmarskalken von Schwerin stupade, den förste i
den rad af Fredriks mest betrodda härförare — Winterfeldt, James Keith — som
^krigets början stupade, alla oersättliga. An i dag läser man i sångböckerna
soldatsången om Schwerins död, hur vänstra flygelns infanteri sviktat under den
våldsamma karteschelden, och hur han stupat, då han med fanan i hand framstormade
i spetsen för sitt regemente och fick de vikande att åter hålla stånd. Österrikarne
kastades in i Prag, där de belägrades, men den svårt sårade, döende Browne, som
fört befälet under Karl af Lothringen, afvisade med stolthet uppmaningen till
kapitulation. Nu anryckte till undsättning fältmarskalken Daun, och mot hans starkt
förskansade ställning vid Kolin ryckte Fredrik med en underlägsen styrka den 18
juni. Han förlorade slaget. Han måste upphäfva belägringen af Prag, och på grund
af den oskicklighet, hvarmed hans broder August Wilhelm anförde en annan här-
Preussiska sändebudet vid
riksdagen, frih. von Plotho och den
kejserlige hofnotarien d:r April.
Kopparstick af J. Penzel efter D. Chodowiecki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
