Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISKA NYDANINGAR OCH INRE REFORMER.
377
Invandring af fransmän till Berlin vid regiens inrättande 1771. Kopparstick af D. chodowiecki.
vekligt tillsåg han, att adeln ej vidare fick slå under sig någon bondejord. Äfven
i det afseendet fortsattes traditionerna från den store kurfurstens tid, att Preussen nu
— och i an större utsträckning an då — blef den tyska emigrationens förlofvade
land, blef hvad sedan Amerika blifvit. Från samma trakter af Tyskland, hvarifrån
sedan utvandrareströmmen gått synnerligen stark öfver Oceanen — från Pfalz,
Schwaben, Mecklenburg —, sedan också från Schweiz drog konungen, tack vare de
fördelar, som Preussen bjöd invandrare, till sitt land betydliga massor af duktiga och
i praktiska värf till stor del ganska kunniga bönder. Man beräknar invandrarnes antal
till omkring 300,000. Flertalet slog sig ned i de nyförvärfvade polska områdena, men
äfven till flere af de gamla besittningarne kommo icke obetydliga skaror. I
Bran-denburgs oändliga sanddyner kan man ännu i dag få se fruktplanteringar, som komma
en att tro sig försatt till en blomstrande nejd vid Rhen — man tanke på
körsbärs-paradiset Werder — och ser man närmare efter, sa igenkänner man äfven pfalziskt
byggnadssätt. Men den egentliga kolonisationen gick visserligen längre öslerut,
till Oderbruch, som Fredrik redan före sjuåriga kriget börjat afdika och göra
odlingsbart och där 900 nya byar uppstodo, samt efter 1772 — som sagdt — till
West-preussen. Här gällde det icke blott att torrlägga kärr och moras utan att på sa godt
som alla områden väcka företagsamhet och förhoppningar till lif i ett land, som, tyskt
på Ordensstatens tid, sedermera under polska århundraden på allt sätt gått tillbaka,
ett land, där städerna voro affolkade, handtverkare öfverallt saknades och
landsbygden hade ett utseende, hvarom man i våra dagar närmelsevis först kan göra sig en
föreställning, när man öfverskrider gränsen mot det ryska Polen.
Den man, som inlagt största förtjensten vid genomförandet af dessa Fredriks
planer ar Brenckenhoff, en praktiskt anlagd man ur »den gamle Dessauerns» skola.
Han hade redan tidigare i Neumark och Pommern visat sin duglighet, då dessa
landskap under kriget af ryssarne förvandlats till en ödemark. Brenckenhoff byggde
ock Netze-Brahekanalen, som förbinder Oder och Weichsel, och utvidgade sålunda
österut det kanalsysteni, hvilket den store kurfursten för Elbe-Oderområdet börjat
anlägga och som sedan Fredrik själf utvidgat (Finow-kanalen, Plauen-kanalen),
ett kanalsysteni, som ju ar af den största betydelse för sjöförbindelserna inom den
brandenburg-preussiska staten.
Under åren 1772—1786 fortgick alltjämt utvandringen af bönder och borgare till
Westpreussen, och här började de sitt kulturbringande arbete. Men alltifrån början
sörjde man för att uppgiften skulle kunna lösas genom utveckling af kolonisternas
egna krafter. Knappt var den polska delningen genomförd, förrän i hela Tyskland
skolmästare värfvades och ett helt fältstarkt kompani om 150 man med abc-bok och
rotting ryckte in i Westpreussen, och den arbetsamhet och trefnad, den
aktningsvärda bildning och älskvärda hemkärlek, som vi nu möta öfverallt vidt kring
Brom-berg, vittna bättre an allt annat om det snabba, lyckliga och fullständiga resultat,
som Fredriks kraftiga, landsfaderliga regering nått i dessa hans nya besittningar.
På en ouppnådd höjd står konungen som monark: han ar bland skaran af krönte
en man af modern anda men utan förkonstling och halfhet, och på samma gång ar
han den landsfaderlige härskaren, som ar praktisk nog att undvika den
moderniserande ifverns kära anakronismer och håller sig till det gamla, då detta tyckes bättre
Världshistoria V. 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
