Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 W. ONCKEN OCH E. HEYCK, FREDRIK DEN STORES TIDEHVARF.
punkt och framgå i ett helt annat tempo — utan afsikten var att göra den
världsliga envåldsmakten oberoende och sålunda bryta Roms supremati och det
internationellt organiserade prästerskapets makt. Slutmålet var en katolsk statskyrka, med
noggrann afgränsning mellan statens maktområde och kyrkans och med inordnande
af det senare under statens öfverhöghet.
Samtidigt med vidtagandet af dessa åtgärder utfärdades 1781 och följande ar
toleransedikt, genom hvilka protestantismen visserligen ej likställdes med katolicismen
men dock erhöll en viss frihet. Lutherska och schweiziska trosbekännare, liksom
grekiska katoliker, erhöllo ratt till enskild religionsöfning och fingo anställa pastorer
och lärare; men någon statskyrka upprättades ej vid sidan af den katolska.
Protestantismen vaknade upp till nytt lif i kejsarens land, sedan den efter det
trettioåriga krigets dagar genom anlitande af de mest våldsamma medel varit sa godt som
tillintetgjord. Frän ett antal af 73,722 växte mellan åren 1781 och 1787
protestanternas siffra till 156,865. Ännu Maria Teresia hade af fullaste öfvertygelse hållit
judarne afsöndrade och förtryckta. Nu bröt man med det gamla systemet; de sista
yttre igenkänningstecknen på klädedräkten aflägsnades, den på dem hvilande
personliga skatten afskaffades, de erhöllo samma privaträttsliga ställning som andra, och
de fingo tillträde till skolor och universitet. Relativt tidigt genomfördes sålunda
jude-emancipationen i Österrike, och med afseende på denna må anmärkas, att den
betydligt påskyndat en utjämning af det tyska och det judiska elementet, som
tydligt gifvit sig tillkänna i den kulturella miljö, som rader i Wien och icke ensamt där.
Kyrkan var ej den enda institution, som angreps af denna raskt arbetande
despotism, hvars mål var allmän välfärd och frigörelse; en annan var
feodalismen, som var fylld af den gamla andan och sedan gammalt intog en härskande
ställning. Regeringen utöfvade härvidlag blott samma socialt utjämnande inverkan, som
ar karakteristisk för den oinskränkta monarkien öfver hufvud såsom innehafvare af alla
nedärfda rättigheter och som sa tydligt gifvit sig tillkänna i Frankrike under Ludvig
XIV. Josef var ingen fiende till adeln, men dess privilegier voro motbjudande för honom
både som oinskränkt härskare och som frisinnad reformator, hvilket för honom var
ett och detsamma. De politiska befogenheter, som de gamla stånden hade kvajr, blefvo,
om icke upphäfda, dock kännbart begränsade. Vidare afskaffades lifegenskapen 1781.
Reformen väckte i hela världen ett oerhördt uppseende; den bestod egentligen däri,
att det förhållande af »ärftlig underdånighet», hvari bönder stodo till sina herrar,
blef afsevärdt lättadt. Det var hufvudsakligen den jordbrukande befolkningen i de
magyarisk-slaviska områdena, som hade nytta af reformen, enär i de tyska
landsde-larne man redan tidigare icke kunde tala om något egentligt personligt beroende.
Den dagsverksskyldighet, som herrarne kunde kräfva, minskades; bönderna
tryggades i besittningen af sin jord, och deras bördor lindrades i någon man.- En viktig
sak var, att bönderna numera blefvo skattskyldiga omedelbart till staten och sålunda
erkändes som ett stånd med medborgerliga skyldigheter och rättigheter. För öfrigt
må erinras därom, att bönderna själfva just ej jublade öfver hvad som gjordes för
deras befrielse: deras misstro var djupt rotad, och de anade med en viss ovilja, att
de blott i stället for egendomsegarne, som dock kände förhållandena, skulle få
ämbetsmän till herrar. Det var snarare borgare och frisinnade lärde, som öfverallt
af »lifegenskapens upphäfvande» gjorde ett väsen, som både var stort och
vilseledande. Det var också dessa kretsar, som utgjorde det publikum, som älskade de
sentimentala kopparstick och de idyller i Joh. Heinr. Voss’ stil, som i slutet af
1700-talet med sa godt ekonomiskt resultat sysselsatte sig med böndernas lif.
Ar 1787 upphäfdes adelns forum privilegiatam, och ståndet likställdes sålunda
med andra medborgare inför lagen. Ett vidlyftigt lagreformarbete pågick samtidigt.
1783 trädde den nya äktenskapslagen i kraft: äktenskapet blef nu* intet sakrament
utan en borgerlig akt, som egde rum inför statsmyndighet. 1786 följde arfslag och
familjerätt och 1787 den nya josefinska strafflagen.
Äfven på det kommunala området ser man samma tendens till utjämning och
statscentralisation. Flere befogenheter, som utöfvats af stadsmyndigheter, öfvertogos
nu af statsämbetsmän, och städerna ställdes under uppsikt af
statsförvaltningsmyndigheter. Likaledes gjorde sig på det finansiella området gällande samma afsikt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
