Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
J. VON PFLUGK-HARTTUNG, REVOLUTIONEN OCH KEJSARDÖMET.
Om Marat var en förbrytare med pennan, sa var Robespierre det i handling,
och sin handling visste han alltid bemantlad med en flik af rättvisa. Sålunda kunde den
i andligt afseende minst betydande af de tre nå den högsta makten och en tid framåt
blifva Frankrikes herre.
Från Paris gafs den lösen, att hädanefter intet förräderi skulle vara att befara. Nästan
hela den del af förvaltningspersonalen, som ej var jakobinsk, aflägsnades från sina
befattningar, hvarje motspänstig tidning blef undertryckt, och genom läktarpublikens
tjut hölls nationalförsamlingen i skräck. Denna lade den 11 augusti
polismyndigheten i hufvudstaden i händerna på kommunalrådet genom att åt detta uppdraga
beifrandet af brott mot statens säkerhet. I fredsdomarnes ställe trädde nu en öfver-
vakningskommitté (Comité de surveillance),
bestående af 15 medlemmar af
kommunalrådet; det utrustades med en
utomordentligt vidsträckt befogenhet att efterspana
brottslingar. Den 17 afpressade
kommunalrådet församlingen ett beslut om
upprättandet af ett revolutionstribunal med
obegränsad myndighet, tillsatt af sektionerna.
Från tribunalets dom gafs ej vad. Nu
började en tid af spionerier, hemliga
an-gifvelser, husundersökningar och
arresteringar. Den 21 augusti följde den första
afrättningen, den första i en nästan ändlös,
fruktansvärd rad.
Det gällde nu att behärska de
förestående konventsvalen genom skräck, ty
endast därigenom skulle segern kunna tillfalla
det numeriskt svaga, men hänsynslöst
viljekraftiga patriotpartiet. Den 27 augusti
skulle elektorsvalen, den 2 september de
egentliga valen ega rum. Under sådana
förhållanden kommo våldsmännen på den
tanken att genom ett massmord kväfva
hvarje motstånd. En liten gränsfästnings
fall blåstes upp till en händelse af största
vikt, och under intrycket häraf erhöll
kommunalrådet rätt att anställa husvisitationer för att söka efter vapen. I
verkligheten ville man blott komma åt politiska motståndares personer. Vapen fann
man icke många, men mer an 3,000 »misstänkta* släpades i fängelse. På samma
sätt gick det till i landsorten. Drifna af ångest, samlade de moderate sina sista
krafter. Under våldsam upphetsning beslöt församlingen på Guadets förslag
kommunalrådets upplösning och påbjöd, att sektionerna skulle utse ett nytt. Men trotsigt
satte sig den hotade korporationen till motvärn; ännu den 31 augusti höll
församlingen stånd, den 2 underkastade den sig, och därmed var ödets mått fylldt.
Med kallt blod rådslog övervakningskommittén, hur morden skulle verkställas.
Med anledning af fiendernas framryckande mot Verdun förklarades fäderneslandet an en
gång i fara. Den 2 september ljödo stormklockorna, alarmskott dånade, med onda
aningar ilade medborgarne till Marsfältet, och samtidigt bearbetades och fördelades
mördarhanden. For att gifva massakern en anstrykning af folkdom tillsatte banden
i ett par fängelser utomordentliga domstolar. Inför dessa blefvo de olyckliga offren
förhörda och summariskt dömda for att därpå släpas ned på gården och där
nedhuggas. Obeskrifliga scener utspelades. Djuret i människan firade de
fruktansvärdaste orgier. Man såg druckna, trasiga proletärer, man såg vanvettiga kvinnor, som
läto sina barn dricka aristokraternas blod, man hörde jubel och skymford,
stönanden och rosslingar. Blytung fruktan höll de bättre klasserna tillbaka. Ingenstädes
inskred nationalgardet med kraft. Sålunda kunde blodbadet fortgå i.fyra dagar,
hvarunder 1,400 olyckliga bragtes om lifvet. Försöket att utsträcka »september-
Georges Danton.
Malning i Musée Carnavalet i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
