Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN (1798 — 1801).
539
Slaget vid pyramiderna den 21 juli 1798. Kopparstick af Lejeune efter en teckning af Martinet.
spärrad hade Brueys fört sina fartyg till bukten vid Abukir och låtit fartygen gå till
ankars i linie bakom hvarandra utefter stranden. Snabbt blef den här upptäckt af
Nelson. Hans örnblick uppfattade i ett nu det taktiska läget. Vinden var gynnsam;
det gällde att med öfvermakt angripa fiendens vänstra flygel och center och liksom
ej låtsa om den öfriga delen af flottan. Framåt alltså! Natten närmade sig. En del
af den engelska flottan trängde in mellan den franska flottan och stranden, den
andra delen lade sig utanför. En mördande strid uppstår. Med förtviflans mod
värja sig de öfverraskade fransmännen. Förgäfves, deras flaggskepp L’0rient fattar
eld och springer i luften. När dagen gryr, fortsätter striden alltjämt. Af de franska
fartygen undkommo blott två linieskepp och två fregatter, men äfven engelsmännen
ledo fruktansvärda förluster. Slaget vid Abukir slog alla Bonapartes planer i spillror.
Fienden behärskade hafvet, hans här var afskuren, och det stora företaget var
förvandladt till ett äfventyr. Europa råkade i rörelse. Under påtryckning från Rysslands
och Österrikes sida förklarade Porten republiken krig, en rysk flotta ryckte från
fransmännen Joniska öarne, och snart var en ny koalition bildad.
Egypten stod på den tiden under mamlukernas välde. Dessa bildade ej något
folk utan utgjorde en krigarkast, som till största delen rekryterades genom
tjerkessiska slafvar. Den räknade ungefär 10,000 öfvade ryttare, tappert och fanatiskt folk,
men på intet vis jämbördiga med fransmännen i militäriskt afseende. Såtillvida
var alltså läget gynnsamt, och det skulle äfven visa sig, att icke mamlukerna voro
landets farligaste försvarare, utan vida mer öken, brännande sol, brist och
smittosamma sjukdomar. Fransmännen började marschen på Kairo, fyllda af sagobilder
och fantastiska drömmar, men de förflyktigades inom kort. Vägen genom den glödande
sanden var fruktansvärd, och farorna ökades genom de snabba fientliga ryttarnes
angrepp. Slutligen varseblef man pyramiderna. Där framsprängde hufvudstyrkan
af Nedre Egyptens mamluker. Deras anfall studsade tillbaka från de franska
fyrkanterna, och segrarne besatte hufvudstaden. Bonaparte öfvertog landets regering,
som om han vore dess herre; genom stränghet sökte han injaga skräck, genom
smickrande ord och förnuftig förvaltning vinna de infödda araberna och kopterna.
Förgäfves; han förmådde icke göra slut på misstroendet och hatet mot främlingarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
