Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖKRIGET OCH KONTINENTALSYSTEMET (1806 —1815).
609
Samtida karikatyr öfver Napoleons tilltänkta landstigning i England.
grannland bragte han till anslutning genom politik, fördrag, tulltariffer, våldsåtgärder
liksom genom väg- och kanalanläggningar. Till och med förbundet med tsaren hade
till följd en visserligen kortvarig handelspolitisk vänskap med det aflägsna Ryssland.
Äfven i Turkiet begagande Napoleon sitt inflytande till sina undersåtars förmån.
På våren 1807 förmådde han Höga Porten att förbjuda införsel af engelska varor och
i stället öppna landet för franska. Den väldige bragte det i verkligheten därhän, att
hela fastlandet mer eller mindre kom i ekonomiskt beroende af Frankrike. Men då
han blott ville taga och ej gifva och rent af ville rikta Frankrike på utlandets
bekostnad, slog han in på en farlig väg. Napoleon skadade utlandet, och den
missstämning, som uppstått mot honom af politiska skäl, ökades nu af ekonomiska.
Till och med de trogna bundsförvanterna måste inse, att kontinentalsystemet blott
medförde nackdelar for dem. Deras välstånd försvagades och därmed också deras
köpkraft, deras goda vilja förlamades, de riktade sina ögon mot England som till en
befriare — och slutligen blef hela framgången af de oerhörda ansträngningarne
tvifvelaktig genom Englands uthållighet. Napoleons handelspolitik gentemot
fastlandet kunde i längden lika litet bestå som hans politiska system.
Den ekonomiska exploateringen af grannstaterna hade sin förutsättning i
Frankrikes förmåga af stark produktion. Denna sökte Napoleon på allt salt öka. Tillika
sökte han göra sin stat i möjligaste måtto oberoende af kolonialvaror. Då t. ex.
socker nådde det orimliga priset af 6 francs för ett skålpund, gaf han sina kemister i
uppdrag att söka utfinna någon ersättning för det; det lyckades: man lärde sig
framställa socker af betor, och snart producerades sådant i stora massor. Äfven ett
slags indigo och ännu annat lyckades man framställa. Men en mängd kolonialvaror
lyckades man ej ersätta, och afsaknaden af dem, den nödtvungna mistningen af
njutningsmedel, som man vant sig vid, åstadkom missnöje. Affärslifvet visade trots
sin starka utveckling tecken till osäkerhet och brist på soliditet, man hängaf sig åt
vilda spekulationer, tills en fruktansvärd kris 1810—1811 slog sår, som ej sedan läktes.
Vid de stränga bestämmelserna af ar 1807 stannade man under de närmaste åren.
Världshistoria V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
