Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
1790 Kejsar Josef II f. Leopold II blir
kejsare (—1792).
— Åskledarens uppfinnare, Benjamin
Franklin f (född 1706).
1791 Frankrikes nya författning.
— Grefve Mirabeau f (född 1749). Ludvig
XVI:s flyktförsök. Lagstiftande
församlingen sammanträder (—1792).
— Ny författning i Polen.
— Konvention i Pillnitz mellan
Preussen och Österrike.
— Sista bandet af Herders Ideen zur
Philosophie der Geschichte der
Mensch-heit utkommer.
1792 Frankrikes krigsförklaring mot
Österrike. Preussen beslutar understödja
Österrike.
— Preussarnes och österrikarnes
inmarsch i Frankrike. Kanonaden vid
Valmy.
— Tuileriernas stormning (10 aug.).
Nationalkonventet sammanträder (sept).
Konungadömet afskaffas.
Septembermorden.
— Frans II blir kejsare.
— Gustaf III af Sverige blir mördad.
— Fred i Jassy mellan Ryssland och
Turkiet.
1793 Ludvig XVI:s afrättning (21 jan.).
Resning i Vendée (mars).
Välfärdsutskottet tillsattes (6 april).
Skräckväldet börjar. Marie Antoinettes och
girondisternas afrättning. Marats
mord.
— Första koalitionen. Utom
Österrike och Preussen: England,
Holland, Spanien, Tyska riket. Slaget
vid Neerwinden.
— Polens andra delning.
— Grundläggningen af Washington,
Förenta staternas hufvudstad.
1794 Héberts och Dantons afrättning.
Robespierres fall. Skräckväldets slut.
— Den »Allmänna landsrätten» i
Preussen, utarbetad af Garmer och Suarez.
— Polskt uppror under Kosciuszko.
1795 Direktoriet i Frankrike (—1799).
— Bonaparte kufyar upproret mot
konventet (5 okt.).
— Holland eröfras af Pichegru.
Bata-viska republiken upprättas.
— Fred i Basel mellan Preussen och
Frankrike. Norra Tyskland neutralt.
— Polens tredje delning.
— F. A. Wolffs Prolegomena till
Homeros, uppslaget till den moderna
filologien.
1796 Bonaparte i Italien. Drabbningar
vid Arcole och Rivoli.
— Babeufs sammansvärjning.
— Paul I blir kejsare af Ryssland (—
1801).
1797 Mantua eröfras af Napoleon
Bonaparte.
— Freden i Tolentino mellan Frankrike
och påfven.
— Fred i Gampo Formio. Första
koalitionskrigets slut. Österrike afträder
Milano och Belgien och lofvar
Frankrike Rhengränsen. Upprättandet af
Gisalpinska och Liguriska
republikerna.
— Fredrik Wilhelm III blir konung i
Preussen (—1840).
— Kongressen i Rastatt sammanträder.
— Statsstrecket den 18fructidor(4 sept.).
1798 Bonapartes tåg till Egypten.
— Nelsons sjöseger vid Abukir.
— Romerska republiken. Helvetiska
republiken.
— Haydns »Skapelsen» uppförd första
gången.
— Markisen af Wellesley
generalguvernör i Indien (—1805).
1799 Det andra koalitionskriget.
Suvo-rov i Italien.
— Statsstrecket 18—19 brumaire (9—10
nov.). Direktoriets störtande.
Kon-sularförfattningens införande.
Napoleon Bonaparte förste konsul.
1800 (Omkr.) Tyska litteraturens klassiska
tid. Diktarne i Weimar: Goethe (f
1832), Schiller (f 1805), Herder (f
1803), Wieland (f 1813) Romantiken
i Jena: Bröderna Schlegel, Tieck,
Fichte (f 1814), Novalis. —
Kompositörerna Haydn (f 1809), Mozart (f
1791), Beethoven (f 1827). —
Konstnärerna Carstens (f 1798), Cornelius,
Schadow, Schinkel, Rauch. — Den
historiska vetenskapens
uppblomstring: Möser (f 1794), Joh. v. Muller
(f 1809), Niebuhr (f 1831);
rättsvetenskapens uppsving: Savigny (f
1861), Eichhorn (f 1854).
— Napoleons seger vid Marengo.
— Moreaus seger vid Hohenlinden.
— A. Volta (1745-1827) uppfinner det
galvaniska elementet (Voltas stapel).
1801 Freden i Lunéville afslutar det andra
koalitionskriget.
— Konkordat mellan förste konsuln och
påfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
