Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Inledning. Harald Hjärne
- De ekonomiska föreställningarnes och faktorernas historiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
anslutning till andra bestämmande föreställningar af mer eller mindre utprägladt
ekonomisk innebörd.
Äfven i fråga om de senare kan det historiska intresset icke inskränkas till en
redogörelse för de allmänna teorierna, med åsidosättande af deras granskning såsom
sådana, utan måste framför allt taga i betraktande hvad de haft att betyda under de
historiskt gifna folkens och samhällsklassernas konkreta lefnadsvilkor, under de
särskilda politiska, sociala och andra för kulturlifvets uppnådda ståndpunkt
karakteristiska förhållanden, som kunna med högre eller lägre grad af sannolikhet hafva
inverkat på dessa levnadsvillkors beskaffenhet. Det gäller att fatta och framställa
t. ex. näringslifvet icke såsom en alltid och öfverallt likartad utvecklingsfaktor, ehuru
måhända med vissa tillfälliga och öfvergående egenheter, utan såsom allenast en
abstrakt sammanfattande beteckning för olika och olikformigt verkande konkreta
arbetskomplexer, från hvilkas konstatering den historiska undersökningen har att i
hvarje särskildt fall utgå.
Tillämpas ett dylikt åskådningssätt med nödig skärpa för historiens syften, utan
öfverflödig hänsyn till någon konventionell terminologi, då kan man knappast undgå
att lägga en särskild tonvikt på uppfattningen af den moderna industrien såsom en
alldeles ny och egendomlig ekonomisk företeelse, sådan denna har utvecklats från
senare hälften af det adertonde århundradet, först i England och sedan i andra
land och världsdelar med alltjämt växande kraft. Det blir en konsekvent
fortsättning af samma sträfvan efter konkret åskådlighet att skärskåda denna industris
olika gestaltningar inom särskilda arbetsområden, land och tider, men redan dess
första uppträdande i England måste anses för epokgörande äfven utanför de
egentligen ekonomiska intressenas gränser. Sedan några årtionden tillbaka har man allt
oftare och med rätta talat om den »industriella revolutionen» i England såsom ett
motstycke till den stora politiska i Frankrike, och man har kunnat sätta i fråga,
hvilkendera, när alla efterföljande inverkningar afvägas mot hvarandra, har haft
mest att betyda äfven för Europa i dess helhet. Våra dagars erfarenheter, som
uppenbart hafva trängt frågorna om statslifvets politiska former i bakgrunden för
de ekonomiska behofvens ängslande bekymmer, synas häntyda därpå, att en
förskjutning i motsvarande riktning ligger nära till hands äfven för det historiska
uppskattandet af det äldre revolutionstidehvarfvets inledning.
Att den moderna industrien kommit med någonting nytt och för dess
egendomliga väsen karakteristiskt, som saknas i allt tidigare näringslif, därom hafva
visserligen dess iakttagare och bedömare, pessimister såväl som optimister, länge varit
tämligen ense. Frågas det däremot, hvari detta nya och karakteristiska förnämligast
har bestått, då är samstämmigheten icke på långt när så pass tydligt märkbar. Man
har fäst sig vid den förläggande kapitalistens och den ansvarsbärande
företagsledarens afsöndring ur den tidigare personalunionen och bådas från de anställda
arbetarne, vid de arbetsbesparande uppfinningarne och maskinerna jämte deras
följdverkningar för arbetarnes anställning och aflöning, vid den genomförda
arbetsfördelningen och arbetarnes disciplinering inom stora fabriker, vid den påskyndade
massproduktionen af lätt och billigt säljbara varor, m. m. Det är obestridligt, att
dessa drag såväl hvart för sig som ännu mer tillsammantagna äro väl värda att
tecknas med kraftigt eftertryck, om den industriella nyskapelsen skall framträda i
sin rätta dager inför en historiskt orienterad samhällslära. Men det får ej heller
förbises, att de icke kunna kallas nya och egendomliga i den meningen, att
kvalitativa motsvarigheter förut helt och hållet saknas. De äro snarare kvantitativt
förökade variationer inom likartade riktningar, som äfven förut gjort sig gällande, om
också ej med samma styrka som efteråt. Och dock synes det falla sig allt svårare,
ju längre tidsafståndet växer och ju flere revolutioner läggas industrialismen till last,
att utan tvekan afvisa den tanken eller åtminstone hypotesen, att dess tillkomst i
den företrädesvis moderna utformningen torde hafva inneburit någonting äfven
kvalitativt alldeles nytt, som tryckt sin prägel på alla andra samverkande krafter och
riktningar med ständigt förnyade impulser till växande inre och yttre spänning.
Måhända får problemets lösning sökas i den industriella teknikens förhållande
till såväl samhällskrafven som förhandenvarande naturtillgångar. Det utmärkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
