Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Land och folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Tre indianhöfdingar i
Teckningar af G. Bodmer,
stuckna af J. Hurlimann.
krigsrustningar.
Ur Reise des Prinzen M. von
Wied durch Nordamerika.
till människosläktets kultur, så hafva vi också i den följande framställningen af
landets historia att i första rummet rikta vår uppmärksamhet just på dessa
institutioner. De stora händelserna äro tunnsådda i Amerikas historia; krig, diplomatiska
förhandlingar och inre partistrider träda här tillbaka för utvecklingen af en fri
författning, ett demokratiskt samhälle och folkets segerrika framträngande från Atlantiska
oceanen till kusten af Stilla hafvet.
Mycket af hvad amerikanerna sålunda uträttat skulle dock förvisso ej hafva varit
möjligt utan den naturens lyckliga medverkan, som framför allt yppar sig i jordens
rikedom och ett gynnsamt klimat. Oerhörd som kontinentens omfång är också
mångfalden och rikedomen af dess naturliga tillgångar. I öster en kustslätt med en
åtminstone flerstädes god jordmån, med djupa vikar och härliga strömmar, som
öppna tillträde till landets inre. Där innanför en jämförelsevis låg bergsträcka, lätt
att öfverskrida och rik på järn och stenkol. Så ett omätligt, fruktbart slättland, norr
ut begränsadt utaf ett system af inhaf, genomskuret af väldiga segelbara floder,
öfverallt lätt tillgängligt och tusenfaldt lönande människans arbete. Alexis de Tocqueville
har kallat Mississippibäckenet för det mest storartade landområde, som Gud gifvit
människorna till boningsplats, och dock - tillägger han - utgör det än i dag (1830-talet)
en stor ödemark. Väster om det stora slättlandet utbreder sig det vidsträckta
amerikanska höglandet, där odlingen hämmas genom bristen på nederbörd. Denna af
ett ogynnsamt klimat vållade ofruktbarhet i jordmånen godtgöres emellertid genom
de rika mineralskatter, som slumra i skötet af Klippiga bergen, vida sträckor lämpa
sig för boskapsskötsel, och mångenstädes kan den bristande nederbörden ersättas
genom konstgjord bevattning.
Förenta staternas område, som utbreder sig öfver 25 breddgrader och 50
längdgrader, uppvisar alla de olikheter i klimat, som äro möjliga inom den tempererade
zonen. Undantagandes Stilla hafskusten, där temperaturväxlingarne under olika
årstider äro obetydliga, karakteriseras Nordamerikas klimat af starka ytterligheter,
kallare vintrar och hetare somrar än under motsvarande bredder i Europa. I
Minnesota fryser stundom kvicksilfret, i New York, som ligger under Neapels bredd,
är vintern ungefär som i södra Sverige, och ned till Mexikanska golfen, ja, ända till
Florida härja stundom iskalla vinterstormar, som kunna anställa stor förödelse bland
orangeplanteringarne. Å andra sidan har den höga sommarvärmen, som bidrager
att framalstra de utomordentligt rika majsskördarne i norr, blifvit ett ordspråk.
Trots luftens stora torrhet har Nordamerika jämförelsevis rik nederbörd. Detta
gäller i synnerhet om östra hälften af Förenta staterna. Väster om Mississippi
aftager nederbörden mycket hastigt, och hundra grader väster om Greenwich börjar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
