Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Land och folk. - 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hvar förekommo förbund mellan flere stammar, men en ordnad statsorganisation,
sådan som bland deras stamförvanter i Mexiko och Peru, var alldeles främmande
för Nordamerikas infödingar.
En fredlig sammanlefnad af indianer och hvita var i längden en omöjlighet.
Den hvite åtrådde land och mera land, indianen hade trots landets utsträckning
alltid lefvat knappt, hvarje inskränkning i hans jaktmarker betydde för honom
hunger och umbärande, och han förstod ej att anpassa sig efter nya lifsvillkor.
Men han lät icke heller underkufva sig. Indianen är ingen neger, ingen slafnatur.
Stolt och själfmedveten, tapper och djärf föredrog han svält och död framför ett lif
i träldom.
Mellan hvita och indianer måste det därför komma till strid. Den amerikanska
kolonisationshistorien är också en lång kedja af indiankrig, vimlande af romantiska
episoder men i det hela tämligen lika hvarandra, rika på ärofulla bedrifter men
ändå en sorglig sida i Amerikas historia. Mord och brand, förskräckliga grymheter
på bägge sidorna, lömska öfverfall och fruktansvärda handlingar af hämnd - allt
detta är väl bekanta drag i dessa raskrig. Slutet blef dock alltid detsamma eller
att infödingarne trängdes undan. Deras fåtalighet och deras svaga organisation
gjorde det i längden omöjligt för dem att hålla ut mot de hvites högre civilisation.
Så litet indianerna bidragit till utvecklingen af amerikansk kultur, hafva dock
dessa indiankrig gjort sitt till för utbildandet af amerikansk nationalkaraktär, sådan
den arbetat sig fram inom det engelska kolonialområdet. Den oaflåtliga faran för
indianerna bevarade kolonisterna från splittring och tvang dem till sammanhållning,
till fastare organisation och ständig vaksamhet. Genom den utbildades äfven den
krigiska anda, som sedan trädde i dagen i befrielsekriget och längre fram i det
stora inbördeskriget.
2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
Som bekant hade nordmännen under sina djärfva sjöfärder redan ett halft
årtusende före Columbus uppnått det nordamerikanska fastlandet. Om enskildheterna
af denna upptäckt veta vi dock ingenting med visshet, och det har ännu icke lyckats
de skarpsinnigaste undersökningar att fastslå, hvar de isländska sagoberättarnes
Vinland är att söka. Så intressanta denna och andra därmed sammanhängande frågor
kunna vara, äro de dock ej af någon allmännare betydelse; för världshistorien är
och förblifver Christoffer Columbus den nya världens upptäckare. År 1497 eller endast
några år efter Columbus har hans landsman John Cabot i engelska kronans tjenst
korsat Atlantiska oceanen och upptäckt Nordamerikas fastland, men vi veta ej mycket
vare sig om denna eller om en andra expedition, som Cabot skall hafva företagit ett
år senare. Dessa färder blefvo dock af betydelse, därigenom att engelsmännen på
dem grundade sina anspråk på Nordamerikas östkust.
Emellertid dröjde det länge, innan England kunde göra allvar af dessa anspråk.
I det sextonde århundradet var Spanien ännu herre öfver den nya världen och öfver
sjövägarne, som ledde dit. Spanska upptäckare drogo då igenom den
nordamerikanska kontinenten i alla riktningar, och ingenting skulle hafva hindrat dem att trots de
engelska anspråken taga den helt och hållet i besittning. Men spanjorerna lockades
mera af Söderns rika skatter än af Nordens ogästvänliga urskogar och ändlösa
prä-rier; därför nöjde de sig med att här och där, såsom i Florida och Nya Mexiko,
anlägga några fort och missionsstationer.
För England blef det sextonde århundradet en tid af förberedelse för dess
världshistoriska uppgifter. Alltmer lösgjorde det sig ur de fastlandskonflikter, i hvilka det
varit intrassladt under medeltiden, för att blifva den följande tidens stora,
hafsbe-härskande handels- och kolonialmakt. Nedbrytandet af det spanska sjöväldet var ett
viktigt steg på denna väg och tillika den nödvändiga förutsättningen för en
framgångsrik engelsk kolonisation i Amerika. Äfven andra sådana förutsättningar
före-funnos i drottning Elisabeths England. Det var en tid full af nya tankar, af lefnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
