Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Orsakerna till affallet från moderlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORSAKERNA TILL AFFALLET FRÅN MODERLANDET. 17
urskogen eller framför befästningarne genomgått en utmärkt krigsskola. Slutligen
hade inbyggarne i de olika kolonierna kommit hvarandra närmare, de hade kämpat
för amerikanska intressen och begynte känna sig som amerikaner. Kriget hade
sålunda på samma gång upplöst det starkaste bland de band, som förenade kolonierna
med moderlandet, och ingifvit dem känslan af att de kunde stå på egna fötter.
I dessa förhållanden har man att söka grundorsakerna till de tretton koloniernas
affall från Storbritannien.
Den närmaste anledningen framgick som bekant ur striden, om parlamentet i
London hade rätt att beskatta amerikanerna. Men denna strid skulle säkerligen ej
hafva ledt till revolution, därest icke en revolutionär stämning redan förefunnits. Det
har talats mycket om att amerikanerna voro lojala britiska undersåtar, men denna
lojalitet låg hufvudsakligen däruti, att de hängde fast vid engelsk kultur, språk och
sed. Äfven det beskydd moderlandet gifvit mot yttre fiender och den betydande
själfstyrelse det medgaf kolonierna hade gjort sitt till att hålla dessa kvar under
britiskt välde. Men med allt detta får man icke förgäta, att det fanns många
kolonister, som icke härstammade från England och alltså ej kunde hafva samma känslor
för detta land, och äfven många amerikaner af angelsaksisk härkomst hyllade
politiska och religiösa åskådningar, som starkt afveko från den i England härskande
klassens. Så länge man skonade dessa känslor och åskådningar, kunde man nog
räkna på kolonisternas trohet, men med den från puritanerna ärfda sinnesriktning,
som karakteriserade Norden, och den varma frihetskärlek, som besjälade Södern,
var det vådligt att röra vid den af traditionen helgade själfstyrelse, som
amerikanerna höllo för sin goda rätt.
Man borde i England haft så mycket större skäl till försiktighet, som man redan
genom sin handelspolitik oupphörligt kränkte koloniernas känslor och intressen.
Den britiska kolonialpolitiken under det adertonde århundradet var däruti lik de
andra kolonialmakternas, att den hufvudsakligen afsåg moderlandets fördel. Efter
tidens härskande åskådning voro kolonierna ej sitt eget mål utan ett medel,
hvarigenom moderlandet kunde skaffa billiga råämnen för sin industri, utvidga sin handel
och sjöfart och vinna afsättning för sina fabrikat. Tillverkningar från andra land
sökte man följaktligen så mycket som möjligt utestänga från de britiska
besittning-arne, och likaså sökte man hindra råämnenas förädling i kolonierna och koncentrera
all handel från och till dessa i de engelska hämnarne. Dessa syftemål främjades
sedan midten af det sjuttonde århundradet genom en vidlyftig lagstiftning, som
oupphörligt skärptes, allteftersom den handelsidkande klassens inflytande på britisk
politik ökades. Så var handel mellan England och dess kolonier endast medgifven
för engelska fartyg, som voro byggda i England och till tre fjärdedelar bemannade
med engelsmän, icke-engelska fabriksvaror fingo i regeln endast öfver engelska
hamnar och sedan de där förtullats införas till kolonierna, och en stor mängd
kolonialvaror fingo endast utföras till England. Handeln mellan de olika kolonierna var
underkastad allahanda inskränkningar, och flere bestämmelser voro gifna i syfte att
hämma textil- och järnindustriens utveckling i kolonierna.
På det hela taget synes denna lagstiftning dock ej alltför mycket hafva hämmat
Amerikas ekonomiska utveckling. Navigationsakten t. ex. gaf amerikanerna rätt att
deltaga i samfärdseln inom det britiska världsriket och har utan tvifvel verkat
uppryckande äfven på den koloniala sjöfarten; om kolonierna ej fingo föra många af sina
produkter till andra land än England, så uppvägdes detta säkert mer än väl genom
tullfrihet, differentialtullar och premier, som kommo många amerikanska produkter
till del i moderlandet. På grund af koloniernas föga utvecklade näringslif kunde ej
heller någon synnerligen stark verkan åstadkommas af de lagar, som skulle hämma
industrien därstädes. Till följd af landets väldiga omfång och kustens längd
upprätt-höllos dessutom dessa lagar mycket lamt, och i betraktande af befolkningens
motvilja hade något annat knappt varit att vänta.
Om den engelska handelslagstiftningen alltså, beräknadt i pund, shilling och
pence, kanhända ej varit till alltför stor skada för amerikanerna, så är därmed
ingalunda sagdt, att dessa icke funnit den tryckande och besvärlig. Man har med rätta
påpekat, att andra europeiska folks koloniala lagstiftning varit vida hårdare än den
Världshistoria VI. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
