Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Befrielsekriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFRIELSEKRIGET.
25
Kapitulationen vid Saratoga.
Kopparstick af F. Godefroy efter en teckning af Fauvel.
no en glänsande framgång på den norra krigsskådeplatsen. En britisk styrka, som
inbrutit från Kanada i afsikt att afskära Nya England från förbindelser söderut,
blef tvungen att kapitulera vid Saratoga, i närheten af Hudsonfloden, den 17
oktober 1777.
Så viktiga följder denna seger omedelbart medförde för krigföringen i Amerika,
kom den dock att få ännu större betydelse genom det intryck den framkallade i Europa,
framför allt i Frankrike. Här hade man ännu i friskt minne de förödmjukande
nederlagen under det sjuåriga kriget. Ännu starkare än revanchebegäret verkade i
i vida kretsar sympatien för dessa kämpande amerikaner, som syntes på väg att
förverkliga de frihetens och jämlikhetens ideal, hvilka just nu voro på modet i
Frankrike. I flammande hänförelse hade talrika unga män, bland dem den endast
nittonårige markis Lafayette, skyndat öfver till Amerika för att deltaga i
frihetskampen. Det officiella Frankrike hade visserligen hållit sig tillbaka, men i smyg
hade man understödt de amerikanska rebellerna både med vapen och penningar.
När den unga republikens berömdaste medborgare, Benjamin Franklin, visade sig
i Paris, kände hänförelsen inga gränser. Efter underrättelsen om kapitulationen vid
Saratoga gaf regeringen efter för den allmänna meningen, och den 6 februari 1778
afslöts alliansen mellan Frankrike och Förenta staterna.
Just vid denna tid hade Washingtons soldater haft att kämpa med fruktansvärda
umbäranden i lägret vid Valley Forge, och utsikterna att betvinga revolutionen hade
återigen ljusnat för engelsmännen, men genom Frankrikes ingripande, som snart
efterföljdes af Spaniens och Nederlandens, var det för alltid slut med dessa utsikter.
Kolonialkriget var nu förvandladt till ett världskrig, och England kämpade numera ej
för att betvinga sina aifälliga kolonier utan för att bevara sin ställning som
världsmakt.
Världshistoria VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
