Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Västerns bebyggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
vidare bibehålla inlandet som reserv för hela amerikanska folket för att sedan bilda
särskilda stater däraf. Maryland gjorde detta till villkor för sitt ratificerande af
kon-federationsartiklarne, och kongressen anmodade staterna i fråga att afstå sina anspråk
till unionen. New York var den första af staterna, som gick in på denna anordning
(1780), och under de följande åren följde de andra efter, om än under vissa
förbehåll. Staterna Syd- och Nord-Carolina och Georgia afstodo likaledes sina inland till
unionen. Så öfvergick den allra största delen af landet väster om Alleghany-bergen
till unionen, och därmed erhöllo Förenta staterna eri gemensam landbesittning, som
blef af största betydelse för deras enhet.
Unionen stod nu inför uppgiften att organisera, förvalta och kolonisera dessa
landområden. Landet norr om Ohio fick sin politiska organisation genom den så
kallade Ohio-ordonnansen, som konfederationskongressen antog den 16 juli 1787.
Denna lag, som är utan jämförelse den viktigaste från konfederationstiden och en
af unionens mest betydande öfver hufvud taget, anförtrodde tills vidare områdets
förvaltning åt en af kongressen utsedd guvernör, som äfven skulle hafva rätt att
själfständigt utfärda lagar och förordningar.
Så snart det emellertid bodde 5,000 vuxna fria män inom territoriet, fingo de rätt
att välja delegerade, som tillsamman med ett af kongressen utsedt råd skulle utöfva
samma befogenhet som de särskilda staternas legislaturer. Liksom dessa fingo de rätt
att sända ett ombud till kongressen, men detta saknade dock rösträtt. När territoriet
eller en del däraf räknade 60,000 fria invånare, skulle det gifva sig en republikansk
författning och upptagas i förbundet som en likaberättigad stat. Man hade för afsikt
att bilda tre till fem stater af territoriet. Inom det gamla Nordvästterritoriet ligga
numera staterna Ohio, Michigan, Indiana, Illinois, Wisconsin och största delen af
Minnesota. Slutligen antog kongressen vissa grundlagsbestämmelser, som
territorial-legislaturerna ej fingo antasta: fullständig religionsfrihet, jurydomstolar, lika
intestat-arfsrätt för barn, anstalter för den offentliga undervisningen, frihet från afgifter på
de naturliga vattenvägarne samt absolut förbud mot slafveri och ofrivillig tjensteplikt.
Ohio-ordonnansen har varit af grundläggande betydelse för Förenta staternas
utveckling; den bildar den amerikanska kolonialförfattningen och står i bjärtaste
motsats till det adertonde århundradets kolonialsystem. Medan detta var byggdt på den
principen, att koloniernas välfärd underordnades moderlandets, utgår Ohio-ordonnansen
från den grundtanken, att kolonisterna hafva samma rätt till själfstyrelse som deras i
hembygden kvarblifna landsmän. Den erkänner ingen öfvervikt för moderlandet,
ingen inblandning i den myndigblifna dotterstatens "inre angelägenheter. I detta
tecken hafva Förenta staterna koloniserats, och äfven den nyare britiska
kolonialpolitiken uppbäres af samma principer.
De grundsatser, på hvilka Ohio-ordonnansen är byggd, tillämpades äfven i andra
områden, som stodo eller kommo under Förenta staternas domvärjo, dock med det
viktiga undantaget, att i dessa blef slafveriet delvis tillåtet. Öfverallt infördes till en
början den så kallade territorialförfattningen och blef sedan territoriet, så snart det
fått tillräcklig befolkning, upptaget i unionen som likaberättigad stat.
Förenta staterna hafva icke blott tagit i sin hand den politiska organisationen i de
obebyggda områdena utan äfven den ekonomiska organisationen eller landfördelningen.
I de britiska kolonierna gäller den rätt, att herrelöst land tillhör kronan, d. v. s.
staten, och denna princip har unionen upptagit. Äldre rättsanspråk, såsom de franska
i Ohio-området och de mexikanska i Kalifornien, blefvo visserligen erkända, men i
öfrigt gjorde förbundet anspråk på att ega allt land utanför de tretton ursprungliga
staterna. Endast i Texas har staten, icke unionen, dispositionsrätt öfver det
obebyggda landet. Unionen förbehöll sig ensam rätt att förvärfva land af indianerna
ocl^vidare afyttra sådant; ockupation eller köp af infödingarne utan vidare voro
ftä^igen ogiltiga.
> Liksom Ohio-ordonnansen blef grundvalen för den politiska organisationen, så
orclnadesL Västerns sociala och ekonomiska författning genom »förordningen af den
2(Jjmaj|Éfc85 rörande uppmätning och försäljning af land nordväst om Ohio». Lagen
t>rS medjfet dittills t. ex! i Virginia gällande systemet, att det stod en hvar fritt att
sjsm utuä^Påt sig ett stycke land, hvar och hur han behagade, ett system, som med-
t w 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
