Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Västerns bebyggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Nu utbredde sig bomullsplantagen öfver hela det nedre flodområdet och utmed
Golfen ända in i Texas, så vidt jordmån och klimat tilläto det.
Under helt andra förutsättningar bebyggdes de områden västerut, som Mexiko
afträdde till Förenta staterna genom freden i Guadalupe Hidalgo 1848. Spanjorerna,
som förut härskat öfver dessa områden, hade inskränkt sig till att anlägga några
fort (presidiosj och missionsanstalter vid kusten af Stilla hafvet. Visserligen hade
det måhända lyckats bättre för de spanska franciskanmunkarne än för någon
annan att omvända, behärska och i viss grad civilisera indianerna, och de fromma
brödernas arbete, om hvilket intressanta byggnadsverk än i dag bära vittne,
förtjenar all beundran. Men att öppna Kaliforniens rika hjälpkällor hade ej fallit
spanjorerna in. De hade här som i sina andra kolonier girigt rufvat på sina skatter
och hindrat all handel med den öfriga världen, endast därför att de intet unnade åt
andra. I detta land, med dess gynnsamma läge för handel och sjöfart och dess
rika tillgångar på säd, boskap och vin, som vid stigande efterfrågan lätt kunde
mångdubblas, hade det blott behöfts en smula frihet för att uppamma ett
blomstrande näringslif. Men ännu då Kalifornien öfvergick från Spanien till republiken
Mexiko, låg det öde
och obefolkat, utan
både industri och
handel.
l- Mexikanerna
förstörde det spanska
missionssystemet,
och indianerna fingo
återfalla i sitt forna
barbari för att
slutligen till största
delen gå under. Den
mexikanska % regering*
.f ;Jl ^v’-Csl’änxvte 7äl"
diga Zin dområden.
»Björnen». De kaliforniska
upprors-r ;; männens flagga 1846.
Originalet i hall of Cali/urnia Pioneers Sau Francisco.
ett förfaringssätt, som
ända till innevarande
dag högst
ofördelaktigt inverkat på
Kaliforniens agrarförhållanden. Redan
under denna tid kunde
det inträffa, att
enstaka amerikaner
letade sig fram till
Kalifornien, men någon
större utvandring till
den aflägsna Stilla
hafskusten kunde ej
komma i fråga, så
länge landv^en var så full af faror*och besvär och Förenta staterna hade sådant
ötveTflöd på^fruktbart och mera närbeläget land inom sitt eget sköte.
Sannolikt skulle Kaliforniens kolonisering äfven efter dess införlifvande med
Förenta staterna hafva dröjt ännu några årtionden, åtminstone till
Pacificbanor-nas fullbordan, om icke en särskild händelse ledt Stilla hafskustens hela
utveckling in på nya banor. Bland de främlingar, som under den mexikanska tiden
mottagit stora landförläningar af regeringen, befann sig schweizaren Johan August
Sut-ter, som grundat den väldiga possessionen »Nova Helvetia» i Sacramentoflodens
dalgång. Den 19 januari 1848 fann en af Sutters arbetare James Marshall det första
guldet. Nyheten utbredde sig med vindens snabbhet, Sutters arbetare öfvergåfvo
sina platser, bönderna sina åkrar, köpmännen sina affärer, sjömännen sina
fartyg - alla skyndade till guldfälten. På hösten samma år kom underrättelsen fram
till östra delen af Förenta staterna, och äfven här grepos många tusen af
guldfebern. I februari 1848 hade det icke varit mer än 2,000 amerikaner i hela
Kalifornien, i december samma år hade siffran ökats till 6,000, i juli 1849 till 15,000
och vid årets slut till 53,000. De hade icke kommit förgäfves, ty guldfynden
öfvergingo alla förväntningar. 1848 uppgick deras värde till ungefär 5 millioner
dollars, 1849 till 40, 1850 till 50 och 1853 till 65 millioner. Under de första tolf åren
upptogs guld i Kalifornien till ett värde af 600 millioner. En starkare lockelse till
invandring kunde ej upptänkas. De flesta invandrarne ställde naturligtvis sina steg
till gulddistrikten, men bland dem funnos äfven män, som insågo, att jämväl andra
tf skatter stodo att vinna ur Kaliforniens jord. I bergverksdistrikten hade uppstått
en marknad, som beredde jordbruket lönande afsättning. Så uppstod en intensivare
odling äfven i sådana trakter, där ädla metaller saknades, och snart fann man, att
klimat och jordmån i Kalifornien äro synnerligen gynnsamma för odlingen af så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
