Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
eröfrande och koloniserande nation. Emellertid får det icke förbises, att de tidigare
och de senare landförvärfven ingalunda framgått ur samma motiv. Den äldre
eröfringspolitiken, som hufvudsakligen uppbars af Söderns bomullsodlare, leddes af
begäret att vinna mera land och bättre gränser; däremot står den nya amerikanska
imperialismen i exportindustriens tecken. Liksom de europeiska stormakterna vilja
äfven Förenta staterna i sina besittningar vinna nya afsättningsområden för sin
stigande produktion. Men därmed förbinda sig visserligen tendenser till
maktutvidgning, såsom vanligt är med hvarje stormakt.
Förvärfvandet af de västindiska öarne hade af gammalt varit ett mål för
amerikansk politik. Slafegarne önskade besittningstagandet af Cuba för att kunna draga
nytta af öns rika tillgång på billigt slafmaterial. Efter inbördeskriget lade
amerikanska kapitalister ned stora summor i cubanska företag; då de nu funno dessa
hotade genom de ständiga oroligheterna, låg det i deras ekonomiska intresse att
önska öns Oafhängighet. Andra höllo det af politiskt-militära skäl önskvärdt att få
slut på en europeisk makts herravälde öfver en ö, som låg så nära den amerikanska
kusten. Många amerikaner upprördes af ryktena om de spanska truppernas grymma
krigföring mot de upproriska cubanerna, och då slutligen ett amerikanskt krigsskepp
förstördes genom explosion i Habanas hamn, kom det 1898 till ett krig med Spanien,
som slutade med det spanska kolonialväldets fullständiga undergång. Men nu, efter
slafveriets upphäfvande, var det mäktigaste af de intressen, som tidigare talat för
öns annektering, ur spelet, och i Södern motsåg man till och med med oro en
öfver-mäktig konkurrens af cubanska råvaror, ifall sådana fingo utan hinder af någon
tullgräns införas till fastlandet. Af dessa och andra grunder blef Cuba icke
formligen annekterad!, ehuru det både ekonomiskt, politiskt och militärt beror af unionen.
Cubanernas oförmåga att regera sig själfva skall måhända i sinom tid tvinga
amerikanerna att förvandla protektoratet till en fullständig annektering. I motsats till
Cuba blefvo nu Porto Rico samt Filippinerna och ön Guam bland Marianerna
omedelbart upptagna som amerikanska besittningar.
Genom förvärfvandet af Porto Rico och protektoratet öfver Cuba, vare sig det
kommer att ersättas med annektering, eller kan fortfarande ega bestånd i något slags
mildrad form hafva Förenta staterna blifvit den starkaste makten i Västindien.
Den amerikanska diplomatien har sedan arbetat på att ytterligare befästa denna
ställning, och det har äfven lyckats den att faktiskt ställa republiken San Domingo
under amerikanskt skyddsvälde. Köpet af den lilla ön S:t Thomas strandade
visserligen för den gången på den danska riksdagens motstånd, men några år senare
öfverlät Damnark alla sina västindiska besittningar åt unionen. Redan hänsynen
till den centralamerikanska kanalens trygghet måste ju tvinga Förenta staterna att
begagna hvarje tillfälle till att utvidga sina besittningar i Västindien.
Det var en stor triumf för amerikansk statskonst, då det lyckades den att ensam
vinna kontroll öfver byggandet af Panamakanalen, som skall stå under unionens
herravälde. Byggandet af en dylik kanal var ett gammalt amerikanskt projekt, men
genom det med Storbritannien ingångna Clayton-Bulwerfördraget (1850) var unionen
förpliktad att endast gemensamt med denna makt fullfölja saken. Under boerkriget
lyckades det emellertid amerikanerna att få Clayton-Bulwerfördraget återkalladt
(1901). Nu uppstod frågan, om man skulle välja vägen öfver Panamanäset eller
öfver Nicaragua. Presidenten Roosevelt var en afgjord anhängare af det förra
alternativet och förstod att drifva sin vilja igenom. Då republiken Columbia gjorde
svårigheter, löstes - under nordamerikansk medverkan - Panama år 1903 från
denna stat och konstituerades till en särskild fristat, hvarefter den för kanalbygget
behöfliga landremsan köptes af den nya staten för 10 millioner dollars. Därefter
upptogs arbetet af unionen och nådde redan år 1914 sin fullbordan.
Genomskärandet af Panamanäset måste i hög grad stärka Förenta staternas
maktställning och det i dubbelt hänseende. Dels bringas Stilla hafslanden i Central- och
Sydamerika därigenom i närmare förbindelse med Förenta staterna och komma i
starkare ekonomiskt och politiskt beroende af dem, dels måste äfven den yttersta
Östern i Gamla världen ryckas vida närmare unionen.
Stora oceanens indragande i världssamfärdseln har varit en af de viktigaste och följd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
