Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
uppfattningen, att den amerikanske arbetaren icke behöfver eller icke alls önskar
statens försorg. I det sist gångna århundradet var situationen sällsynt gynnsam
för den amerikanske arbetaren; den oupphörliga efterfrågan på arbetskraft från den
snabbt växande industriens sida jämte tillgången på vida sträckor billigt land i
Västern bildade tillsamman en konjunktur, som icke kan komma igen. Landet är
nu koloniseradt, invandringen ökar oupphörligt tillgången på billig arbetskraft, och
samtidigt har kapitalmaktens motståndskraft betydligt ökats. Så skall det i framtiden
blifva nödvändigt för arbetarne att ingripa i politiken och påverka statens
lagstiftning i deras intresse. Början är redan gjord. Så försvinner äfven på denna punkt
den traditionella individualistiska staten och skönjes i fjärran begynnelsen till en
ny, af socialistiska åskådningar påverkad statsorganisation.
På biblioteksbyggnaden i Boston står denna inskrift: »Samhället önskar folkets
bildning som en borgen för ordning och frihet». Ett för det moderna Amerika
karakteristiskt drag är den hänförelse för bildningssträfvanden, som gör sig gällande
öfverallt och i alla befolkningslager och som äfven tagit sig uttryck i
undervisnings-och biblioteksväsendets storartade utveckling. I en demokrati som den amerikanska
måste detta intresse närmast rikta sig på folkskolan och dess fullkomnande. Med
undantag af den äfven härutinnan efterblifna Södern finnes det i hela landet
offentliga och konfessionslösa folkskolor, där undervisningen och mestadels äfven tillhörande
hjälpmedel bestås kostnadsfritt. Också har folkskolan mer än någon annan institution
bidragit till att utjämna förefintliga klass-, ras-, språk- och religionsskiljaktigheter och
att af de mest olikartade beståndsdelar dana en enhetlig nation. Vare sig barnets
vagga stått vid Weichsel eller Tiber - i folkskolan upptager det i sig den
amerikanska demokratiens tankar och uppfostras det till amerikansk medborgare, ty det
är icke blodsbandet utan vissa stora gemensamma idéer, som skapat den
amerikanska nationen.
På den senaste tiden har man äfven grundat ett system af fria offentliga
mel-lanskolor, som i de västra staterna ställts i organiskt samband med
statsuniversiteten. Massornas bildningsbehof tillgodoses genom populära föreläsningar och
framför allt genom en storartad uppsättning af offentliga bibliotek. Folkbiblioteken
kunna med mera fog än skyskraporna anföras som karakteristiska för det moderna
Amerika.
En stor förändring har under den senaste mansåldern försiggått i Förenta staternas
högskoleväsen. Landets gamla högskolor, the colleges, hade ej till uppgift att
utbilda lärde utan att gifva den unge mannnen, som besökte dem, en efter
gentlemannens behof afpassad allmänbildning. Jämte dessa colleges fanns det specialskolor
för advokater, präster och läkare, men dessa saknade hvarje vetenskaplig betydelse
och afsågo endast den praktiska utbildningen i dessa fack. Sedan 1870-talet har
det amerikanska högskoleväsendet blifvit reformeradt - hufvudsakligen efter tyskt
mönster - dock utan att därigenom hafva förlorat sin egenart. Framför allt har man
bibehållit the colleges, som å ena sidan äro själfständiga bildningshärdar, å andra
sidan bilda öfvergång till ett vetenskapligt studium. Dock blef högskolornas
vetenskapliga karaktär nu bestämdt markerad; fackskolorna blefvo en öfverbyggnad på
the colleges, så att endast en genomgång af de senare berättigade till inträde i de
förra, och här liksom i the graduate school, hvilken motsvarar filosofiska fakulteten
vid våra universitet, drefs det vetenskapliga arbetet för sin egen skull. Af den
kolossala rikedom, som sedan inbördeskriget samlats i Amerika, har en betydande
del kommit undervisningsväsendet och framför allt universiteten till godo. De gamla
bildningsanstalterna, såsom Harvard, Columbia, Yale och Pennsylvania universitet,
använda sina rika tillgångar till att upprätta nya lärostolar, utvidga sina bibliotek
och på det öfverdådigaste utrusta den för nutidens omfattande vetenskapliga arbete
oumbärliga uppsättningen af seminarier, laboratorier och kliniker. Några milliardärer
hafva till och med på egen hand upprättat högskolor, såsom senatorn Stanford Leland
Stanforduniversitetet i Kalifornien och Rockefeller universitetet i Chicago. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
