Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Staterna i det latinska Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATERNA I DET LATINSKA AMERIKA.
113
geringstyglarne för att sedan ej släppa dem ur händerna förrän vid sin död 1840.
Redan 1817 lät han tilldela sig diktatorsmakt på lifstid. Sedan nedslog han med
grym hänsynslöshet alla yttringar af motstånd mot hans våldsregemente, som han
sökte befästa genom att strängt afspärra landet mot alla inflytelser utifrån. Detta
lyckades så väl, att den fria republiken Paraguay äfven efter hans död behöll
diktatorsregementet. 1841 följde honom hans systerson Carlos Antonio Lopez, och denne
kunde 1862 till och med, om också till en början blott provisoriskt, lemna högsta
makten i arf åt sin son Francisco Solano Lopez.
Hvad vice-konungariket Buenos Aires angår, är redan sagdt, att det var mera
heterogent i sin sammansättning än de flesta andra staterna, och detta blef lång tid framåt
ödesdigert för dess regeringar. Efter häftiga inre strider hade det visserligen
lyckats José de Rivadavia (1826) att bringa enhetstanken till seger, men att
sedan sammanhålla de motsträfviga elementen skulle i längden ej hafva varit möjligt för
en parlamentarisk sty-
lystnad. Med allt detta
saknade hans politik
icke en viss storhet.
Han icke blott höll de
egentliga argentinska
provinserna fast
tillsamman, han fasthöll äfven
förhoppningen att
kunna under sitt välde
återförena alla det gamla
vice-konungariket
Buenos Aires’ delar. Att
han icke direkt angrep
Paraguay och Uruguay,
berodde därpå, att han
insåg, att en motgång
här skulle göra slut
äfven på hans välde i
Argentina. Men han
försummade intet
tillfälle att underblåsa inre
tvister i de båda landen
för alt därigenom bringa
dem under, allt starkare
inflytande af den forna
metropolen. Emellertid
blef det denna politik, som till sist föranledde hans eget fall. Genom att understödja en
pretendent i Uruguay kom han i konflikt icke blott med England och Frankrike utan äfven
med Uruguay och Brasilien. Så många fiender var hans äfven i eget land hatade
våldsregemente ej vuxet. Med bistånd af de yttre fienderna höjde Urquiza upprorsfanan, och i
slaget vid Monte Caceros fann Sydamerikas grymmaste diktatur sitt slut (1852).
I fråga om det bruk, som gjordes af den dyrt förvärfvade friheten, var Mexiko
icke lyckligare lottadt än de andra förutvarande spanska provinserna. Efter
Iturbides fall uppstod äfven här en blodig kamp om högsta makten, och i denna
intog Antonio Lopez de Santa Anna (1832-1867) en ställning snarlik general Flores’
i Ecuador. I förslagenhet och samvetslöshet stod han icke efter någon
envåldshärskare i de andra republikerna, och hans egennytta uppvägde alla hans öfriga
egenskaper. Äfven han använde den metoden att icke alltid öppet visa den makt
han utöfvade utan i stället framskjuta bulvaner af sitt anhang på de viktigaste
posterna. Äfven han var en typisk representant för de efter Bolivars mönster bildade
frihetsdiktatorerna, om det också lyckades honom mindre än de flesta andra att
öfverlefva sig själf i maktens åtnjutande.
Med ett sådant styrelsesätt kunde det i regeln icke blifva mycket tal om en
relse. Också gick det
här som annorstädes,
att den republikanska
friheten fick gifva
vika för våldsregementet
(1827). Liksom Paez i
Venezuela hade Juan
Manuel de Rosas af
Pampas’ gaachos
utbildat en blindt
hängif-ven ryttarkår, med
hvilken han blott så länge
tjenade frihetens sak,
tills han kände sig stark
nog att för egen fördel
undertrycka den. Ingen
annan bland
Sydamerikas diktatorer torde så
som Rosas hafva
besudlat sina händer med
blod, ingen så
hänsynslöst som han hafva
låtit sina handlingar
bestämmas af personlig
äregirighet och makt-
Dr. Jose Rodriguez de Francia,
Paraguays diktator.
Världshistoria VI.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
