Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kriget 1866 och det nya Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET 1866 OCH DEtT NYA TYSKLAND.
289
Fransmännens intåg i Mexiko.
Målning af J. A. Beaucé.
Paris för att personligen påminna förledaren om hans plikt. Hon kunde ej hafva
valt en olämpligare tidpunkt. De preussiska segrarne i Böhmen, som för det
öfver-raskade Europa afslöjat Preussens inre kraft, oroade Napoleon vida mer än hans
skyddslings öde. Krossad genom sitt misslyckande i Paris, hvilket betydde det
mexikanska kejsardömets undergång, for Charlotta till Rom, men påfven kunde
endast gifva sin välsignelse, icke någon hjälp. Underrättelserna från Mexiko lydde
alltmera nedslående .- då utbröt vansinnet hos den olyckliga, som tillräknade sig
största skulden för Maximilians inblandning i det olycksdigra äfventyret; när hon
återsåg slottet Miramar, det forna hemmet, var det under bevakning.
Under tiden hade händelserna i Mexiko utvecklat sig så olyckligt som möjligt
för kejsaren. Det hjälpte honom nu icke vidare, att han kastade sig fullständigt i
armarne på det klerikala partiet. Med bittra ord förbannade han nu sitt oförstånd
att hafva litat på Napoleons uppriktighet och plikttrohet. Underrättelsen om hans
gemåls sorgliga öde kastade honom på sjukbädden, men då han erfor, att hans
öfverbefälhafvare Miramon lidit ett svårt nederlag mot den republikanske härföraren
Escobedo, ryckte han än en gång upp sig och drog själf mot segraren. Det var
hans beräkning att finna en ärlig soldatdöd, men äfven detta hopp gäckades. En
af hans förtrogne, en öfverste Lopez, förrådde honom, och så föll han i Escobedos
händer. Om det öde, som väntade honom, kunde han så mycket mindre sväfva i
ovisshet, som han själf i det föregående flere gånger låtit afrätta juaristiska anförare
och sålunda blott hade att motse vedergällning. Krigsrätten dömde också honom
jämte generalerna Miramon och Mejia till arkebusering. Den olyckliges bön om
fri-gifvande af hans trogna kamrater tillbakavisades och likaså den protest, som
europeiska makter och äfven den nordamerikanska unionen inlade mot afrättandet af en
suverän af furstligt blod. »Om alla Europas konungar och drottningar vore i
Edert ställe», sade Juarez till prinsessan af Salm, som knäböjande bad om kejsarens
lif, »så kunde jag dock icke skona hans lif; det är icke jag utan folket och lagen,
som tager det.»
Den 19 juni 1867 verkställdes krigsrättens dorn i Queretaro. Endast kejsar Frans
Josefs anhållan om utlemnandet af broderns lik beviljades; det hemfördes af amiral
Tegetthoff på fregatten »Novara», samma fartyg, som tre år förut burit kejsarparet till
Världshistoria VI.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
