Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Den nya nationalekonomiska doktrinen och den frambrytande arbetarrörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA NATIONALEKONOMISKA DOKTRINEN OCH DEN FRAMBRYTANDE ARBETARRÖRELSEN. 347
ej?
<§k>
andpauLas
’
Cor.SecforBclguan.
*... france.
___Germajiy.
–>a-
Treasurer,
Medlemskort i
Internationella arbetarassociationen.
Ur Histoire
Socialists af Jean Jaurés.
oisien har fyllt sin stora historiska mission; proletariatets kulturella urartande, som
blef en frukt af den borgerliga civilisationen, påkallar en nydaning af alla
samhällsförhållanden. Den historiska utvecklingen skall själf framkalla katastrofen. Det
extrema utbildandet af den borgerliga civilisationen skall till förmån för ett
försvinnande fåtal proletarisera det tryckande flertalet och, genomförande sin princip,
omsider upphäfva sig själf.
Här framträder den materialistiska, eller rättare, den ekonomiska
historieuppfattningen i sin skarpaste, om också icke i sin mognaste form, en historieuppfattning,
som tillskrifver de öfverpersonliga förhållandena, framför allt den ekonomiska
utvecklingen, en nära nog autonom drifvande kraft.
Kommunistförbundet upplöste sig år 1852; det dukade under på grund af mera
inre missförhållanden än af den politiska förföljelsen. Men tanken på en
internationell arbetarassociation på kommunistisk grundval var icke utslocknad.
Världsutställningen i London 1862 och det olyckliga polska upproret följande år gåfvo
väckelse till ett nytt försök att förena arbetarne i en internationell sammanslutning.
På arbetarmötet i London i september 1864 tillsattes en kommitté af arbetare och
litteratörer från olika land med uppdrag att rådslå om organiserandet af ett nytt
internationellt arbetarförbund. Marx och Mazzini voro medlemmar af kommitteen.
Svårigheterna voro betydliga, det gällde ingenting mindre än att sammanföra franska
Proudhoni-ster, engelska kartister och tyska Lassalleaner till gemensam aktion under samma
fana. Marx’ utkast till organisation antogs. Han uppställde gifvetvis kommunistiska
mål för den »internationella arbetarassociationen». Med all skärpa gaf Marx i sitt
utkast till stadgar form åt den tanken, att arbetarklassens ekonomiska och
samhälleliga emancipation ej var ett nationellt utan ett socialt problem, hvars lösning
måste påskyndas genom arbetarklassens internationella organisation.
Internationalen bibehöll sig i någorlunda sträng form ej längre än till år 1872.
Sektionerna Jura, Spanien och Belgien begynte omfatta den ryske anarkisten Mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
