Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Förändringar i världsåskådningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄNDRINGAR I VÄRLDSÅSKÅDNINGEN.
353
det: »På principer tror han inte men på grodor». Och sedan den karakteristiska
invändningen mot det historiska. »Hvad tiden angår», säger Basarov till den barnslige
och veke proselyten Arkadi, denne nihilismens flickaktige, naivt paradoxe romantiker,
»så inser jag icke, hvarför vi skola bero af den. Den borde snarare bero af oss.»
Genom det systematiska motståndet mot det egna känslolifvet utbildades han till
medveten naturalist.
Föredrager man en begreppsdefinition, kan man åter vända sig till Pavel
Petro-vitj. »Nihilist! Ordet kommer af det latinska nihil, ingenting, så vidt jag kan
döma, och betecknar alltså en människa, som ej erkänner någonting. Nihilismen
är den fullständigaste frihet från alla färdiga begrepp, från alla ärfda hinder och
besvärligheter, som för-
svåra framåtskridandet
för det occidentala
förståndet med den
historiska klossen om
foten.»
Bauers
kulturfilosofiska nihilism, den
ryska nihilismen, den
med denna till sitt
väsen besläktade
anarkismen och socialismen
karakteriseras alla af
en tidshistorisk
dragning till
naturvetenskapen. Naturvetenskapen
vände upp och ned på
världsbilden. Den var
det kulturfilosofiska
inbegreppet af det nya.
Den har dock icke på
egen hand skapat den
nya världsbilden. Den
uppkom till ena
hälften genom filosofiens
katastrof. Hegel hade
Arthur Schopenhauer.
Målning af W. F. Wulff.
Med tillstånd af Fotogr. Sällsk. i Berlin.
utan fråga utgått från
människoandens
filosofiska natur.
Identifierade han vara och
veta, så inrymdes dock
elt metafysiskt
företräde åt det senare i den
idealistiska filosofiens
anda. Hans filosofi
förlorade icke sin
spekulativa karaktär, så
barockt den preussiska
polisen än förstod att
begagna hans lära om
identiteten mellan det
verkliga och det
förnuftiga till fördel för den
officiella statsvisheten.
Feuerbach har
filosofiskt utvecklat
dilemmat åt den andra
sidan. Med otvetydig
bestämdhet förlade han
filosofiens tyngdpunkt
till den sinnliga värl-
den. »Om den gamla
filosofien hade till utgångspunkt den satsen: Jag är ett abstrakt, ett endast
tänkande väsen: kroppen hör icke till mitt väsen, så begynner däremot den nya
filosofien med den satsen: Jag är elt verkligt, ett sinnligt väsen: kroppen hör till
mitt väsen, ja kroppen i sin helhet är mitt jag, mitt egentliga väsen. Sant och
gudomligt är endast, hvad som ej behöfver något bevis, hvad som omedelbart
genom sig själft är visst, omedelbart talar och intager för sig själft, omedelbart
drager med sig affirmationen, att det är, det rätt och slätt afgjorda, rätt och slätt
otvif-velaktiga, det solklara. Men solklart är blott det sinnliga; blott där sinnligheten börjar,
upphör allt tvifvel, all strid. Det omedelbara vetandets hemlighet är sinnligheten.»
Äfven Feuerbachs socialfilosofi framväxer ur den enklaste rot. »Varat är en
åskådningens, känslans, kärlekens hemlighet. De mänskliga känslorna hafva ingen
empirisk, antropologisk betydelse i den gamla transcendentala filosofiens mening; de
hafva ontologisk, metafysisk betydelse: I känslorna, ja, i de alldagliga känslorna
äro de djupaste och högsta sanningarne förborgade. Så är kärleken det sanna
on-tologiska beviset på tillvaron af ett föremål bortom vår fattningsförmåga, det gifves
intet annat bevis på varat än kärleken, känslan öfver hufvud taget.»
Feuerbach drog af materialismen den värdefullaste sociala konsekvens eller just
om arbetarens beroende af föda, miljö, af hans lefnadsstandard öfver hufvud. I
denna bestämda mening var äfven Friedrich Albert Lange materialismens lärjunge
i sin underbara bok om arbetarfrågan, som af somliga betraktats som den so-
Världshistoria VI.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
