Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. England och dess kolonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
funktionärer, eller tillhörde det infödda vasallfurstar. Dessa hade dock vid sin sida
en britisk resident, som utöfvade den egentliga regeringsmakten och som mottog
sina instruktioner af vice-konungen.
Befolkningen bestod af hinduer, dravidafolk, mongoler och arabiska stammar
och bekände sig delvis till islam men mestadels till den gamla brahmaläran. Endast
de starka konfessionella
motsatserna jämte olikheten
i härstamning och språk
och landets därmed
sammanhängande politiska
sönderslitenhet hade gjort det
möjligt för ett jämförelsevis
ringa antal européer att lägga
under sig och behärska detta
tätt befolkade område.
Européer kunna endast lefva
där en tid, och en mycket
stor del af dem gå under.
Omkring år 1870 lefde i
hela Indien endast omkring
200,000 briter som
ämbetsmän, soldater och köpmän,
med syfte att på kortast
möjliga tid vinna rikedom
för att sedan, om de
kommo ifrån saken med lifvet,
efter utgången af sin
tjenstetid eller affärernas
afveck-ling förtära, hvad de
förtjenat, i hemlandet. För att
hålla de infödde i
underdånighet och skydda
gränserna stod en engelsk här
på 61,000 man i landet.
Därjämte förfogade den britiska
regeringen öfver en
småningom utbildad infödd
armé på 120,000 man, så
kallade sepoys, som voro
öfvade på europeiskt vis och
kommenderade af
europeiska officerare.
Det är intet tvifvel, att
Indien haft stor nytta af
det britiska herraväldet.
Ensamt upprätthållandet af
fred mellan de fientliga
konfessionerna och stammarne,
som förut alltid bekämpat
hvarandra med mycken
bitterhet, var en ovärderlig
frukt däraf. Vidare hafva briterna genom att anlägga vägar, järnvägar och kanaler för
för-staflgången öppnat landet och gjort dess ekonomiska hjälpkällor tillgängliga. De arbetade
rastlöst på landets bevattnande för att därigenom kunna med mera framgång bekämpa
folkets fruktansvärdaste fiende, den af regnbrist förorsakade, periodiskt återvändande
hungersnöden. De sträfvade också att uppfostra de indolenta och okunniga
infödingarne till ordning, arbetsamhet och omtänksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
