Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Det ryska världsriket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VARLDSSTATSSYSTEM.
genom utförsel af de enda på världsmarknaden begärliga artiklar, som Ryssland
frambragte i större massa, eller spannmål och boskap. Men en lönande afsättning
till utlandet af dessa varor var icke möjlig, utan att deras befordran underlättades
genom billiga och snabba samfärdsmedel.
Så skred man då med stor ifver till fullföljandet af järnvägsnätet, som 1858
endast räknade 1,100 km. Anläggningen öfverlemnades åt enskilda bolag, och
kapital upptogs i utlandet; äfven skenor, rullande materiel och arbetsledare måste
man tills vidare af bittert nödtvång hemta utifrån. Järn fanns det nog i tillräcklig
mängd inom Ryssland, men metoderna för malmens brytning och bearbetning voro
ytterst efterblifna, hvilket gjorde produktionen otillräcklig, och transporten från Ural
var alltför besvärlig. Man såg sig därför tvungen att i betydlig mån sänka den af
Nikolaus uppförda tullskyddsmuren, till en början för utländskt järn. Ända till år
1880 köptes 6/7 a^ alla järnvägsskenor från utlandet. Likaså behöfdes främmande
kapital och främmande ingeniörer för att höja landets bergsbruk och textilindustri.
Medan gammalryssarne sedan midten af 1860-talet voro de bestämmande i politiska
och kyrkliga ting, vågade de dock ej i ekonomiska hänseenden återställa det gamla
afspärrningssystemet, emedan man därigenom skulle fullständigt hafva undertryckt
den just nu begynnande utvecklingen af en egen rysk industri.
En alldeles säregen ställning intog Polen äfven i ekonomiskt hänseende. Här
uppstod först en industri efter västeuropeiskt mönster med det raskt uppblomstrande
Lodz som medelpunkt. I och med järnvägsnätets utveckling trängde nu de polska
fabrikaten allt djupare in i det inre Ryssland, där de genom sitt billigare pris och
sin bättre kvalitet undanträngde alstren af den gammalryska, på ett mycket lågt
tekniskt trappsteg stående näringsfliten. Moskvafabrikanterna ropade högt på
återupprättandet af en tullgräns mot Polen till skydd för den i verklig mening nationella
industrien, men regeringen var ej nog kortsynt att beröfva rikets enda produktiva
industriområde dess naturliga afsättningsgebit.
Under sådana omständigheter förblef den närmare ekonomiska förbindelsen mellan
Västeuropa och Ryssland beståndande äfven efter gammalryssarnes politiska seger
och fortgick sakta utvecklingen af en modern rysk industri, att börja med i de
västra delarne af riket. Men naturligtvis afvaktade gammalryssarne endast det
ögonblick, då man åter skulle kunna tillstänga dörren åt väster, genom hvilken dock
äfven främmande idéer trängde in i landet.
I Rysslands ekonomiska lif låg intet tvingande behof att utvidga rikets asiatiska
område. I det glest befolkade landet rådde ingen öfverbefolkning, som kunnat
påkalla ökadt utrymme, ej heller fanns där någon omfattande industri, som behöft
afsättning utanför moderlandet för sina öfverflödiga produkter. Det var alltså
öfvervägande politisk-militäriska motiv, som föranledde Rysslands framträngande i Asien.
Sedan det sextonde århundradet hade ryssarne satt sig fast i Sibirien och
begagnat detta område till straffkoloni. Med tiden hade äfven uppstått en frivillig
utflyttning dit af enstaka ryssar, som voro missnöjda med de ekonomiska eller
politiska förhållandena i hemlandet och som föredrogo dessa fjärran från Moskva
och Petersburg belägna vidder, där de kunde röra sig fritt och funno billigt land i
öfverflöd. Till en början inskränkte sig inflyttningen till den södra, i klimatiskt
hänseende gynnsammaste delen af Sibirien, men den var i alla fall nog stark att
redan under det sjuttonde århundradet nå fram till Stilla oceanen. Under Nikolaus l
befor general Muraviev Amurfloden och anlade här ryska befästningar utan att hafva
något uppdrag från Petersburg i den riktningen. Söderut begränsades Rysslands
besittningar ända intill midten af det nittonde århundradet af den öde Kirgissteppen5
och endast genom de där kringstrykande hordernas oupphörliga plundringståg mot
de ryska koloniområdena tvungos ryssarne att anlägga framskjutna militärstationer
till gränsernas försvar. De militära myndigheterna förklarade till sist, att ett
verksamt bekämpande af kirgiser och turkmener endast vore möjligt, om man framsköte
yttersta fästningslinien till det söder om öknen liggande centralasiatiska kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
