Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den amerikanska imperialismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA IMPERIALISMEN.
517
Hawaii-åar ne
tFörenta staterna)
ED! Britiska
CZJFranska
C^lTyska
r - uf ’... ’. .; * . .., v .
>}-’" ;-££’ *- ’ O "’.".’ "J
’
yflS^.^^Sälbmo-öarne »^ * .*
O C ,.$*"*;,;&
.ir ’
Världsmakternas besittningar i Stilla hafvet.
I Spanien hade liberalerna länge yrkat på att man skulle söka vinna cubanerna
genom grundliga reformer och tillmötesgående mot deras önskningar, men de
konservative bekämpade denna politik som högförräderi. Sedan de konservatives ledare
Canovas del Castillo bildat en ny ministär, skickades det senaste upprorets betvingare
Martinez de Campos återigen till Cuba. Denne kände väl tillståndet på ön och
tillrådde därför likaledes att införa reformer, ja till och med en begränsad autonomi.
Då han därtill förde kriget med moderation för att ej drifva cubanerna till det
yttersta, blef han återkallad, och i stället skickades general Weyler med uppdrag
att ingripa utan skonsamhet och ej göra några eftergifter. Weyler utförde också sitt
uppdrag med största brutalitet, lät nedskjuta hvarje misstänkt och förbjöd inbärgandet
af tobaks- och sockerskörden för att tilltäppa de ekonomiska hjälpkällorna för de
upproriske. Cubanerna undveko hvarje strid på öppna fältet men förde i stället ett
framgångsrikt guerillakrig mot spanjorerna. När nu Clevelands oombedda
förmaningar inträffade, tillställde det spanska krigspartiet ursinniga demonstrationer mot
amerikanernas inblandning. Därigenom fann sig Cleveland föranlåten att i december
1896 meddela kongressen, att Spaniens fortsatta halsstarrighet kunde föra med sig
en situation, då unionen af högre plikter tvunges till ett ingripande; följden häraf
blefvo nya fientliga demonstrationer mot Amerika i Madrid och andra spanska städer.
Två omständigheter försämrade i hög grad läget för spanjorerna. Under loppet
af år 1896 reste sig äfven Filippinerna mot deras herravälde, och på våren 1897
flyttade republikanernas och imperialisternas ledare Mac Kinley in i Hvita huset i
Washington. Nu började mån förstå i Spanien, att mycket stod på spel, därest man
icke hejdade sig i tid. Regentinnan afskedade den konservativa ministären och
ställde Sagasta i spetsen för ett liberalt kabinett; general Weyler hemkallades och
ersattes med Blanco, en autonom författning beviljades Cuba och Puerto Rico,
äfven Filippinerna fingo långt gående medgifvanden. Weyler var förbittrad och
påstod, att han redan stått segern nära; han upphetsade i Spanien stämningen mot
amerikanerna och beskyllde regeringen för svaghet. Mac Kinley besvarade de spanska
åtgärderna med en förklaring, att han ville afvakta utförandet af de gifna löftena;
i händelse att de icke uppfylldes, hotade han åter med unionens ingripande. Men
det visade sig mycket svårt för Spanien att utföra de gifna löftena, då de upproriske
afvisade hvarje annan lösning än full Oafhängighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
