Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Striden om herraväldet i Östasien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
land. Det viktigaste fattades visserligen ännu eller fastslåendet af den principen, att
inga skatter vidare fingo upptagas och inga utgifter ifrågakomma utan
folkrepresentationens samtycke. De icke-jordbesittandes önskningar tillmötesgick manifestet
såtillvida, att det medgaf dem en utvidgad, om än indirekt rösträtt. En del af
reformpartiet förklarade sig nöjd med dessa medgifvanden; därur utvecklade sig sedan
oktobristernas parti, d. v. s. anhängarne af oktobermanifestet.
Åter ett halfår förgick, innan de nödiga valförberedelserna voro afslutade. Först
den 10 maj 1906 sammanträdde det första ryska parlamentet i Petersburg. Dagen
före öfverläggningarnes början utkom en ukas af tsaren, som vid dumans sida
ställde ett .öfverhus, till hälften utsedt af kejsaren, till hälften af privilegierade
korporationer. Däri förklarades det äfven, att rikets grundlagar icke kunde ändras af
duman. Inom duman själf öfvergick ledningen alltmer till en radikal grupp, som icke
nöjde sig med kejsarens medgifvanden utan fordrade en verklig konstitutionell
regering på demokratisk grundval. Dess anhängare kallade sig »konstitutionella demokrater»,
och af begynnelsebokstäfverna i denna beteckning (K. D.) uppkom benämningen
»kadetter». De fordrade omedelbart proklamerandet af allmän amnesti, allmän
rösträtt äfven för kvinnor, ministeransvarighet, afskaffandet af dödsstraff,
arbetarlagstiftning och fördelning af alla kyrko-, kloster- och storgods bland bönderna. Ett
genomförande af detta program skulle hafva inneburit en fullständig omhvälfning af
egendomsförhållandena i Ryssland och i stället för det autokratiska tsarregementet
satt ett den yttersta vänsterns regemente. Ministrarne, som icke utan vidare ville
foga sig efter dessa anspråk, skymfades, och då det syntes omöjligt att komma till
en uppgörelse, beslöt tsaren efter några veckor att upplösa duman (den 21 juli). En
del af de hemskickade deputerade uppfordrade det ryska folket i ett upprop att ej
mer betala några skatter eller uppställa några rekryter, förrän duman blifvit åter
inkallad, men detta upprop blef utan någon vidare verkan.
I spetsen för ministären ställde tsaren nu Stolypin, känd för energi och
hänsynslöshet. Ett försök att mörda honom misslyckades, och nu vidtog en serie af
häktningar och krigsrättsdomar mot alla, som deltagit i de senaste månadernas
våldsamma rörelser. Äfven en del medlemmar af den upplösta duman vandrade i fängelse.
På hösten 1906 gjordes ett försök att i någon mån tillfredsställa åtminstone
bondebefolkningen. Den redan förut grundade landtmannabanken fick nämligen fullmakt
af tsaren att inköpa en tämligen betydande areal af stats- och adelsjord och att för
billigt pris sälja den till bönderna. Vidare fingo bönderna full rätt att välja yrke
och bostad efter behag äfvensom förhoppningar om mirens fullständiga upphäfvande
och allmänningsjords förvandling till enskild egendom. Genom dessa förberedelser
trodde man sig hafva upphjälpt stämningen i landet så pass mycket, att man kunde
räkna på en gynnsammare utgång af valen till den andra duman. Valen egde rum
våren 1907; men då ganska många och bland dem de andligen mest betydande af
den första duman sutto i fängelse eller stodo under rannsakning, kunde de icke
väljas, och det kom till stånd en församling af nästan idel nya folkombud, hvilkas andliga
nivå stod betydligt lägre än den första dumans. Partierna hade här redan söndrat sig
något skarpare från hvarandra. Vänstern tycktes något förstärkt; men på högersidan
hade uppstått en fullständigt reaktionär grupp, som kallade sig »sant ryska män»
och var besluten att hindra hvarje närmande till västeuropeiska förhållanden.
Det lyckades dock icke heller att med denna duma ordna grundvalarne för det
politiska lifvet i Ryssland. Äfven här kom det snart till tvister mellan regeringen och
majoriteten, och när Stolypin i juni 1907 begärde bemyndigande af församlingen att
häkta 16 deputerade för delaktighet i ett mordanslag mot tsaren och att inleda
undersökning mot 39 andra, vägrade duman att fatta detta beslut; den fordrade bevis för
hvarje särskildt fall. Då beslöt regeringen före slutomröstningen om denna fråga
att upplösa äfven den andra duman.
Enda medlet att åstadkomma en församling med annan sammansättning tycktes
vara att ändra rösträtten. I september 1907 utfärdade tsaren en ny vallag, som
öfverallt ersatte de direkta valen med indirekta genom valmän. Hela befolkningen
indelades efter yrke i sex klasser, och hvarje klass erhöll ett visst antal valmän. Lagens
tyngdpunkt låg naturligtvis i förhållandet mellan antalet valmän för de olika kläs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
