Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Världsläget i början af det nya århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
alla tidigare statsskulder skulle uppgå i det nya lånet. Som säkerhet pantsatte schahen
alla persiska tullinkomster, som icke upptogos i hämnarne vid Persiska viken; tillika
förband han sig att ej upptaga något lån utan ryskt samtycke. En omorganisation
af det persiska tullväsendet gjorde det möjligt för Ryssland att verksamt kontrollera
tulluppbörden. Nu ingrep England och utverkade af schahen rätt att anlägga en
tele-graflinie genom Sydpersien samt uppställde den grundsatsen, att Persiska viken hörde
till dess intressesfär. Men då Ryssland visste att tillförsäkra sina produkter nästan
tullfri införsel öfver den persiska landgränsen, vann det dock ett ekonomiskt försprång
framför England, ty det stora persiska höglandet är svårtillgängligt från sjösidan och
väsentligen hänvisadt till inhandel. Då schahen sålunda stod under ryskt inflytande,
anknöto engelsmännen småningom förbindelser med hans motståndare inom landet.
Den revolutionära rörelse, som tvingade schahen att sommaren 1906 inkalla ett
parlament, var om icke framkallad så åtminstone understödd af England.
I Tibet och Persien
berörde alltså de engelska och
ryska utvidgningstendenserna
hvarandra lika fientligt som
förr i Merv och Afganistan.
Men då bägge makterna voro
angelägna att undvika en
fientlig sammanstötning, enades
man i ett fördrag af den 31
augusti 1907 om gränserna för
de respektive intressesfärerna.
Tibet förklarades fullkomligt
oafhängigt och neutralt.
Afganistan öfverläts alldeles åt
England, men Persien delades
i tre zoner. Den största och
viktigaste norra zonen öfver-
»Konungarnes konung.»
Karikatyr i UAssiette au Beurre
öfver schahen af Persien.
lemnades åt Rysslands
inflytande, de till Afganistan och
Beludjistan gränsande
sydöstpersiska landskapen
erkändes som britisk intressesfär,
och sydvästra Persien
förklarades för neutralt. Enligt
uppgift erkände Ryssland i ett
särskildt fördrag äfven
Englands ekonomiska
monopolställning i hämnarne vid
Persiska viken.
Då detta fördrag uppdrog
en gränslinie, som ungefär
motsvarade de faktiska
gränsförhållandena, följde på
detsamma en tid af god sämja
mellan de båda gamla konkurrenterna. Däremot vann Persien själf ingenting på den nya
ordningen. Efter den gamle schahen Musaffer-ed-dins död i januari 1907, begynte hans
son Muhammed Ali striden mot den författning, som aftvungits hans fader. I början hade
han varit tvungen att erkänna och besvära den, men sommaren 1908 flydde han från
Teheran och kallade alla den gamla statsformens anhängare till strid mot parlamentet.
I Afrika var Englands härskande ställning sedan det nittonde århundradets slut
obestridd i söder och nordöst, medan Frankrike dominerade i nordväst. Närmast
dessa kolonialmakter kommo Tyskland och Portugal och till sist äfven Italien,
Turkiet och Spanien. På ett par årtionden hade världsdelen uppdelats så grundligt, att
vid det nya århundradets början endast Abessiniens, Kongobäckenets och Marokkos
framtid syntes oviss.
Abessiniens politiska Oafhängighet lemnades emellertid oantastad efter Italiens
misslyckade försök att komma åt densamma. Kongostaten skulle efter konung Leopolds
af Belgien död öfvergå till detta land. I det belgiska parlamentet yppade sig
visserligen stora svårigheter med anledning däraf, att konung Leopold gjorde anspråk på en
oerhörd ersättning för sin privatbesittning i Kongostaten och Frankrike fordrade
säkerhet för sin förköpsrätt. Men slutligen antog kammaren dock lagen om
inkor-porationen, och när Leopold dog år 1909 och efterträddes af Albert I, var
Kongostaten sålunda en belgisk besittning.
Så mycket större svårigheter kom frågan om Marokkos ställning att föranleda.
Fransmännen hade länge eftersträfvat besittningen af detta land, men de stötte
därvid på motstånd från flere håll, till en början af Spanien. Dess viktigare måste det
blifva för dem att i dessa sträfvanden finna understöd hos England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
