- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
601

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EUROPEISK EXPANSION I DET FÖRFLUTNA OCH DET NÄRVARANDE. 601

tributbetalning. Och så härskade de, från sitt hemlands ännu fullständigt
medeltids-färgade miljö, öfver kolonierna som öfver en stor dominialbesittning, octi det syntes
dem därvid som den själfklaraste sak i världen att göra bruk af det monopolisiiska
utnyttjandet. De spanska konungarne åter hemtade från sin egen stats tillstånd och
författningsformer alldeles likadana föreställningar, låt vara att dessa i någon mån
modererades genom inverkan af de fordom moriska provinserna, i synnerhet af
Andalusien, där penninghushållning redan var rådande, samt af Sevillas köpmän. I den
europeiska expansionens senare stadier, hos fransmän, nederländare och engelsmän,
blefvo dessa föreställningar sedan visserligen alltmer mildrade, men de voro dock
ingalunda utan inverkan ännu på en så viktig tilldragelse som Förenta staternas
lösgörande från England. Och försvunnet som sådant är naturligtvis eröfringsmotivet
på intet sätt ännu i våra dagar, endast att det, såsom vi skola se, sedan det nittonde
århundradet fått en mera vidsynt tillämpning.

Till de hittills behandlade expansionsmotiven, utvidgning af näringsområdet och
»den äregiriga eröfringen», kom under medeltiden äfven det religiösa, som ännu mer
än eröfringsmotivet leder från den krassa nödtorften upp till historiens högre, så att
säga mänskligare sfärer. Därtill undergår detta motiv i sina senare utvecklingsformer
småningom en luttring, som sätter det i stånd till allt väldigare och på samma gång
allt ädlare insatser i historien, motsvarande religionens egen utveckling till ständigt
renare former af förandligad fromhet.

Under den egentliga medeltiden är det religiösa motivet naturligtvis ännu
fullkomligt bundet vid kyrkan och den bestående kristendomen, hvars karaktär
åtminstone delvis redan blifvit skildrad. Följaktligen gör det sig gällande i afgjordt yttre
företeelser, först och främst i verksamhet för de kyrkliga institutionernas ideal, för
så vidt som dessa hänvisa utåt och sålunda verka expansivt. Det yttersta man kunde
komma till i den vägen och åtminstone delvis kom till under den europeiska
medeltiden var väl sträfvandet att förvärfva undergörande reliker och att eröfra de heliga
orterna, som utgjort uppenbarelsens skådeplats. Ur denna sträfvan framgingo de
plundringståg i syfte att vinna helgonbilder, som den grekiska medeltiden bevittnade,
samt korstågen. Hvad dessa betydde för den europeiska expansionen, är redan
antydt i det föregående. Dock stannade det icke vid blotta kampen emot islam eller
vid dess försvagande och ännu mindre vid blotta eröfringen af de heliga orterna;
vida viktigare blef det allmänna utvidgandet af den andliga horisonten, och just i
detta hänseende gjorde sig den i grund och botten andliga karaktären hos detta
slags expansion gällande.

Dessutom blefvo de stora korstågen icke den enda hithörande företeelsen; vid
sidan af dem förekommo i söder korståg emot morerna, i norr mot de slaviska och
finska folken vid Östersjön. Men man finner äfven, huru det ursprungliga
korstågsmotivet härvid förändrades. Det var icke heliga orter man här eftersträfvade i
fiendens land; så mycket man kunde vänta sådant af rent egoistiska eröfringsmotiv,
förenade sig dock härmed äfven tanken på en primitiv mission. I själfva verket
finner man korstågsideen aflöst af missionstanken redan under den senaste
medeltiden och ännu mer*sedan det sextonde århundradet, som för öfrigt ingalunda alltid
varit främmande för tanken på nya korståg, och det vore en härlig uppgift att en
gång utreda, hvad den europeiska expansionen just har senare tiders missionsplaner
och missionsföretag att tacka för. Betecknande är i allmänhet för dessas förlopp, att
äfven de i sin ordning blifvit allt andligare och därigenom allt renare och ädlare.
Hur förband sig icke redan med den portugisiska och kanske ännu mer med den
spanska expansionen så godt som oskiljaktigt, ja, ofta rent förhärskande tanken på
mission! Förvaltningen af de spanska kolonierna var nästan mera andlig än
världslig, liksom också kyrkan var den snart sagdt ende kulturbäraren inom detta
kolonialområde. I Paraguay grundade jesuiterna en egen stat, som visade, att Loyolas
organisatoriska ande ännu ej var utslocknad inom hans orden, och det var ej långt
ifrån, att de skulle hafva åstadkommit något liknande på enstaka punkter inom
portugisernas ostindiska besittningar. Men denna portugisiska och spanska kristendom
var grof och rå, och genom de eftergifter den gjorde för infödingarnes
fattningsförmåga nedsattes den ofta till medeltidens låga nivå. I motsats härtill var redan

Världshistoria VI. ’ 76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free