- Project Runeberg -  P.P. Waldenströms brev / Första delen. 1858-1875 /
49

Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

dylikt. Finna vi sådant med oss, så är ingen annan
råd, än att vi erkänne och för Jesu skull afbedje vårt
fel och bedja om nåd att framdeles akta oss derföre.
Wi få ej låta satan inbilla oss, att det alltid är en
frestelse, som alla Guds Barn måste hafva, och så trösta
oss med en falsk tröst, der ingen tröst är. Finna vi
åter (märk) efter allvarlig pröfning intet sådant med
oss, så må vi vara visse, att bönen är Gudi behaglig.
Då vi anfäktas, få vi ej spara med bönen tills
anfäkt-ningen gått öfver, utan bedja mest, då den är som
störst och häftigast, om det ock skall ske utan känslor.
Vår olust till bönen bevisar, att vi bedje för litet och
bruke Ordet för litet, ty ju mera vi bedje, desto mera
lust få vi att bedja mera. Jesus var ibland hela
nätter och dar i bön. Apostelen säger, att vi skole bedja
utan återvändo det är: låta Andan uti oss stätse sucka
och ropa i allt, hvad vi göre. Hafve vi mycket
tanke-ansträaigande göromål för oss, så märke vi det ej,
men vi vete, att vi alltid bedje deraf, att vi, då vi, om
ock blott för ett ögonblick, hålle upp med detta vårt
arbete, genast känne Andans suckan och qvidan i oss.
Märke vi ej det, så hafva vi ej bedit utan återvändo.
Derföre låter ju Herren allting predika för oss. Wår
spegel kan ju tala om sj elf pr öf ningens nödvändighet,
våra kläder om de nya kläderna, som vi fått i nya
födelsen, vårt bord om de löften vi gjort och det
förbund vi ingått med Herren vid nådabordet, våra skor
om nödvändigheten att vara andligen skodde och
beredde till utfärden från verlden, vårt tvättfat om
nödvändigheten att med David två våra händer med
oskyldighet (Pä. 26: 6), på det vi må kunna upplyfta heliga
händer (1 Tim. 2: 8), tvagne från alla synder i Jesu
Christi Guds Sons blod (1 Joh. 1: 7). Vår karaff
ropar till oss om den rike mannen i helvetet, vår stol om

U — P. P. Waldenströms brev. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:14:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldbrev/1/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free