- Project Runeberg -  P.P. Waldenströms brev / Första delen. 1858-1875 /
66

Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

Esaias så herrligt skrifver i Cap. 38: 16, 17—40: 2.
"Derföre, Herre, lefver man deraf, och min andas lif
står alltsammans deri, att du kastar alla synder bakom
dig." Se när man lär känna Jesus på den sidan och i
och genom Honom får göra bekantskap med Gud såsom
en försonad Fader; det är lif, det är salighet! Och hela
detta lif yttrar sig uti — efterhängsenhet — en sådan
själ kan ej undvara Jesus utan hänger ständigt efter
Honom såsom barnet efter modren, och står det illa
till, öfverflödar synden, bortskymmes nåden och tyckes
tron försvinna, så är dock den trogna själen sig lik,
han kan ej låta bli att tänka på Jesus, der är en
tomhet, en saknad — och frågar man en sådan själ: hvad
fattas dig? hvad saknar du? så kommer han ej längre
än till det svaret: Jesum — då åter den egenrättfärdige
svarar: Jo mig fattas vaksamhet, bön, strid o. s. v. med
ett ord mig fattas gerningar. Sådan är den stora
skilnaden. Jag kommer härvid ihåg några ord ur en
bibelförklaring af Rosenius på Annandag Påsk. Vi se
nemligen der de två lärjungarna på vägen till Emaus.
Allt hopp är ute, Jesus är död och begrafven, tron har
flytt ur deras hjertan och de säga nu ej: "vi hoppas"
— utan "vi hoppades, men nu är allt hopp ute". Och se
likväl äro deras hjertan så intagna af kärlek till Jesus,
att då den förmente främlingen frågar dem, hvad de
tala om, så blifva de förvånade öfver en sådan fråga
och mena som så "huru kan du fråga något sådant?
tycker du väl, att det nu finnes mer än en sak att tala
om, nemligen om Jesus." Så der förunderligt är det
ock med den i nöd stadde trogne själen: "jag kan ej
tro, jag är förtviflad, ingen kärlek till Jesus o. s. v."
heter det men vänder man litet på bladet och svarar:
"Nå så hvad skall du då bry dig om den der Jesus
vidare, lemna Honom, du ser ju ändå, att hos honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:14:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldbrev/1/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free