Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Till A. F. BECKMAN.
Umeå d. 9 April 1870.
Käre Herr Biskop!
Mitt samvete har länge postdagligen manat på mig
och min hustru har kältat beständigt på mig, att
jag skulle skrifva, men det har nu dröjt så länge, att
jag ej vet, huru jag skall börja. Derföre har jag en
dubbel synd att bedja om förlåtelse för: först mitt
beteende i förra brefvet, sedan min försumlighet att
tacka för agan, hvilket jag dock i mitt hjerta verkligen
ofta gjort. Gud välsigne Biskopen!
Jag vill ej försvara mitt förra bref, men till
förklaring må tjena, att jag skref med anledning af
Hellströms bref. Den förklaring, som Biskopen gaf, kom
jag aldrig att tänka på, enär å ena sidan konsistorium
visste, huru mycket jag är upptagen i skolan, å andra
sidan ställningen i församlingen är sådan, att ibland
1/2 prest räcker till, ibland 2 prester på långt när icke
förslå.
Nu vare vår Gud och Jesus med Biskopen! Glöm
nu mina synder och var fortfarande snäll emot mig samt
slå mig, när det behöfves. —
Hjertliga helsningar till Biskopinnan, hvars lexor
under kyrkomötet fröjda mitt hjerta, såsnart jag bara
kommer ihåg henne.
I all ringhet
P. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
