Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guds skull icke hänga så vid mig, att de råka i oro,
om de få se mig säga något som de tycka vara galet.
Gud med oss! O jag är så trött, att mitt hufvud sitter
som i skrufstäd. Bedjen för Eder
P. W.
Till E. F. KULLMAN.
Käre Broder i Herren!
Då det kan hafva förundrat eder, att jag i mina
besvär åter utströk de af Eder tillagda orden om
domarens pligt att heldre fria än fälla, vill jag gifva
Eder till känna mina skäl. Dessa ord skulle innebära
ett halft erkännande, att man gjort orätt, men att jag
dock på grund af mildrande omständigheter bort
frikännas. Men ett frikännande på den grunden vill jag
ieke hafva,. Jag vill och kan hvarken helt eller till
hälften erkänna, att jag gjort orätt, när jag följt Guds
ord. Någon nåd kan jag ock derför hvarken i öppna
eller förtäckta ord begära. När man ville, ätt Socrates
skulle begära nåd, svarade han: det kan jag icke, ty
det innebure ett erkännande, att jag gjort orätt, och det
har jag icke gjort. — Men ännu vigtigare är det andra
skälet, som jag har, nemligen detta: om jag af högsta
domstolen blefve frikänd enligt den domarregeln att
heldre fria än fälla, så hade af hela målet blifvit en
stor pannkaka, och den frågan: ”Har en prest rättighet
att göra, hvad jag har gjort?” vore ännu obesvarad.
Och den frågan måste här få ett svar, det varde ja eller
nej, så att man må få veta hvad man har att rätta sig
8 — P. P. Waldenströms brev. II,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
