- Project Runeberg -  P.P. Waldenströms brev / Andra delen. 1876-1882 /
147

[MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riktigt streck. Du har ej med ett ord vidrört det ställe,
der Petrus, lärjungen, säger: Herre, gå ut ifrån mig,
ty jag åuijp åfiapmXåq ej heller det ställe der Paulus
med afseende på sitt förra syndalif säger: jag är (icke
jag var) npwxoq åfiaprmÅwv. Jag tror således, att det är
bibliskt att om en kristen säga, att han är en
syndare, ja åfzapvcoÅog dels med afseende på hvad han varit
såsom en syndens görare (1 Tim. 1: 15) dels med afs.
på hvad han är såsom haf vande synd (Luk. 5: 8), och
du bör icke i din tidning säga, att det är orätt, om en
predikant om en kristen brukar den titelen, äfven om
du icke brukar densamma. — Hvad angår uttrycket
”Guds barn” om menniskan i allmänhet såsom
utgången och skapad af Gud, så har detta uttryck sin
fullt tillräckliga grund i Luk. 3: 38, i historien om den
förlorade sonen, hvilken betraktas såsom son, äfven då
han är i det fremmande landet, samt Joh. 11: 52, der
med de ”förströdda barnen” menas hedningarna i
motsats mot judafolket (och det låter sig icke bevisas, att
Johannes der talar predestinative, såsom Calvin vill).
Den dubbla betydelsen af ordet ”son” eller ”barn” (den
naturliga och den etiska) må så mycket mindre
förundra oss, som vi se detsamma äfven i uttrycket
”Abrahams barn”, hvilket i naturlig bemärkelse utsäges om
alla Israeliter men i etisk bemärkelse både af Kristus
och Paulus förnekas om de otrogna judarna. Guds
ställning till den skapade menniskan var en faders
ställning till sitt barn, ty af honom var hon kommen,
och Guds ställning till den fallna menniskan är en
faders ställning till affälliga och förskingrade barn.
Det är i etisk bemärkelse, som Guds barn och
djefvulens barn motsättas, alldeles såsom i etisk mening
tjensteqvinnans och den frias barn sättas mot
hvarandra, hvilket icke alls innebär, att icke ”tjensteqvin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldbrev/2/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free