Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då? ”Vare allenast frid, så länge jag lefver”, sade
Hiskia.
Må Gud välsigna Farbror med rik nåd! Helsa Sven
Johnsson och alla vänner från Farbrors tillgifne
P. W.
G[efle] 20/2 1882.
Till G. ÅHLÉN.
Dyre Broder! Guds Frid!
Du kan väl tycka, att jag är mycket otacksam, som
icke långt före detta besvarat ditt bref. Men du
känner mig och du vet, hvad jag har att göra.
Dessutom släpper jag ifrån mig offentliga bref i Pietisten
och Hemlandsvännen ibland, hvilka du nog är i tillfälle
att läsa. Då vet du ock det mesta och det bästa, som
jag har att säga.
Här pågå f. n. väckelser af ett sådant omfång, som vi
förut icke sett. Alla qvällar predika och bedja vi på
vårt bönehus, och alla qvällar är det många, som fråga,
hvad de skola göra för att varda frälsta.
I min familj står allt så till som förut. Jag deremot
är för min personliga del vida skralare än någonsin
förr, och det är endast med svårighet jag kan sköta alla
mina nödvändiga arbeten. Men Gud hjelper mig en
dag, ett ögonblick om sender. Jag står till hans
förfogande. Lefver jag eller dör jag, så hör jag honom
till. Han får göra med mig efter sitt goda behag.
Vermlandspresternas förenade falang till
motarbetande af de fria andliga rörelserna är något bedröfligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
