Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry David Thoreau - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
handgripliga tyska länen inskränka sig till övertagandet
av ett antal mestadels missförstådda eller fritt omtolkade
glosor ur den transscendentalfilosofiska jargonen. Bety-
delsefullare än det direkta tyska inflytandet blev den
andra strömning, som indirekt förmedlades via England,
först av Coleridge och senare även av Carlyle; den
abstrakt teoretiska kylan hade på denna väg redan hun-
nit -mildras, systemraseriet hade humaniserats, och den
tyska katederatmosfären hade syrsatts genom den rike-
dom på religiösa, historiska och litterära idéer, som ut-
gjorde de båda engelska tänkarnas självständiga tillskott.
Att även Wordsworth starkt bidragit till utformandet av
New-England-transscendentalismen, torde vara otvivel-
aktigt. Mycket av Concord-kretsens förkunnelser ter sig
som en prosaversion av hans naturfilosofi, hos honom
fanns fullt utbildad deras tendens att skänka den enklaste
vardaglighet en karaktär av sublim höghet, och i själva
verket är väl Wordsworth den bland alla moderna väs-
terländska föregångare, som såväl i ord som gärning för-
träffligast åskådliggör transscendentalisternas fundamen-
tala maxim om »plain living and high thinking».
Man brukar räkna den nya rörelsen såsom organiserad
från hösten 1836, när ett antal intresserade i Boston först
sammanslöto sig till en förening, som snart började kal-
las Den Transscendentala Klubben. Bland grundarna
voro Emerson, Ripley och Alcott de mest framstående.
Andra medlemmar tillkommo efter hand. Något program
formulerades emellertid aldrig; men den amerikanska
handlingslusten kom snart de olika medlemmarna att
från klubbsammankomsternas kontemplativa frid ge sig
ut som sin övertygelses praktiska profeter. Reformnitet
brann klart; och som sig bör bland en församling av fria
individualister gick envar till verket efter sitt eget huvud,
ohindrad av några gemensamma doktriner. »Vi äro alla
en smula berusade av otaliga förslag till sociala refor-
mer», skrev Emerson 1840 till Carlyle. »Det finns inte
en litteratör, som inte går omkring med ett utkast till en
2 — Skogsliv vid Walden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
