Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad, kläder och uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värme, från att i början vara en lyx småningom genom
läng vana blivit en nödvändighet för oss. Kattor och
hundar förvärva sig samma behov av elden. Genom
lagom skydd och beklädnad bibehålla vi på förnuftigt
sätt vår inre värme; men när vi gå till överdrift med
dessa ting samt dessutom lägga till bränsle, vilket vill
säga att åstadkomma en större yttre värme än vår
naturliga inre, kan man i viss mån säga att vi börja koka
oss själva. Darwin säger på tal om infödingarna i
Eldslandet, att medan han själv och hans kamrater, väl
klädda och placerade närmast lägerelden, långt ifrån
kände sig särskilt varma, kunde han se dessa nakna
vildar, som sutto längre borta, badande i svett vid en sådan
ovand stekning. Sålunda gå, efter vad vi höra,
australierna nakna utan olägenheter, medan europeerna skälva
i sina kläder. Skulle det vara omöjligt att förena dessa
vildars härdade konstitution med den civiliserade
människans intellektuella företräden?
I varje fall består alltså för oss den stora
nödvändigheten i att uppehålla våra kroppars organiska värme.
Och vilka mödor underkasta vi oss inte för detta mål,
inte allenast beträffande föda, kläder och skydd, utan
även beträffande våra sovplatser, i det vi röva fjädrar
från fåglars bon och bröst för att iordningställa detta
skydd inom ett skydd, liksom mullvaden som har sitt
läger av gräs och blad vid inre änden av sin lya! Den
fattige brukar klaga över att detta är en kall värld; och
till köld såväl i bokstavlig som överförd betydelse
hänföra vi alltid en stor del av våra lidandens orsaker. I
några klimat möjliggör sommaren för människan där att
leva ett slags elyseiskt liv. Där är elden överflödig utom
för tillagandet av föda; solen träder där i stället för
härdens eld, och många frukter kokas tillräckligt av dess
strålar; allt under det att föda i allmähet är mer
lätttillgänglig och mer omväxlande samt kläder och skydd
helt eller delvis överflödiga. Jag finner, att under
nuvarande förhållahden och i detta land komma näst efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>