Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad, kläder och uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
satta, så att huset var fullt motståndskraftigt mot regn;
men innan jag gjorde väggarna färdiga, lade jag grun-
den till en eldstad vid ena gaveln, i det jag bar upp
två kärrlaster sten i mina armar från dammen. Jag
gjorde eldstaden färdig först efter att jag slutat hacka
min täppa på hösten, innan ännu eld var behövlig för
rumsvärmen; under mellantiden hade jag skött min mat-
lagning utomhus tidigt på morgnarna; en metod som
jag fortfarande anser i flera avseenden bättre och mer
tilltalande än den vanliga. Om det började blåsa, innan
mitt bröd var färdigt, fäste jag upp ett par brädbitar
över elden och satt under dem för att passa på mitt
bröd; på det sättet tillbragte jag flera angenäma tim-
mar. Under dessa första dagar, när jag hade händerna
fulla av arbete, läste jag inte mycket; men den minsta
bit papper som jag fann på marken, beredde mig för-
ströelse, — fyllde i själva verket samma ändamål som
Iliaden.
Det skulle kanske vara värt besväret att bygga lång-
sammare än jag gjorde, — så att man till exempel tog
sig tid att tänka på, vilken förbindelse en dörr, ett fön-
ster, en källare, en skrubb har med människonaturen,
och så att man kanske aldrig reste en överbyggnad, in-
nan man funnit någon bättre grund för den, än våra till-
fälliga behov utgöra. Det ligger något lika passande i,
att en man bygger sitt eget hus som i att en fågel byg-
ger sitt näste. Vem vet om inte, ifall människorna bygg-
de sina hus med egna händer och skaffade föda för sig
och sin familj på enkelt och hederligt sätt, kanske den
poetiska förmågan skulle bli allmänt utbredd, — liksom
den är hos fåglarna, när de äro sysselsatta på detta sätt.
Men tyvärr göra vi i stället liksom göken och kofågeln,
vilka lägga sina ägg i bon som andra fåglar byggt, och
icke förmå glädja någon vandrare med sina snattrande
och omusikaliska läten. Skola vi för alltid överlämna
byggandets glädje åt snickaren? Hur mycket har arki-
tektur att betyda i det stora flertalets erfarenhet? Ald-
6 — Skogsliv vid Walden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
