Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad, kläder och uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
det ett gott företag — skulle jag enligt min egen mening
vara en ypperlig person att engagera; men vilket företag
det är, får min arbetsgivare finna ut. Det goda jag gör,
i detta ords vanliga betydelse, måste göras avsides från
den allmänna stråkvägen och oftast utan att jag rår för
det. Folks vanliga råd belöper sig ungefär till detta: —
Börja där du är och sådan du är, utan några vidare be-
kymmer för att bli bättre och värdefullare, och gör sen
goda gärningar efter förutfattad plan! -— Om jag skulle
predika i den tonen, skulle jag hellre säga: — Lär dig
själv att vara god! — Som om solen skulle sluta att växa,
när den fått sin eld tänd i samma grad som månen eller en
stjärna av sjätte storleken, och nöja sig med att gå om-
kring och titta in genom stugfönstren för att främja ga-
lenskap och göra mörkret synligt, — istället för att sta-
digt öka sin inre värme och välvilja, tills den är av sådan
klarhet, att ingen dödlig kan se den i ansiktet, och under
tiden gå, runt jorden i sin egen bana utdelande gåvor, el-
ler rättare, som en sannare filosofi upptäckt, låta jorden
själv gå runt och mottaga gåvor. När Faeton önskade
bevisa sin himmelska härkomst genom sin välvilja mot
människorna och för detta ändamål lånade solspannet för
en dag samt styrde innanför det vanliga spåret, brände
han upp åtskilliga kustkvarter i himlens lägre distrikt,
svedde jordytan, torkade ut varenda källa och framkal-
lade den stora Saharaöknen, så att slutligen Jupiter
slungade honom till marken med en blixt och solen av
sorg över hans död inte lyste på ett helt år.
Det finns ingen så otäck lukt som den, som utvecklas
från osund godhet. Det är mänsklig, ja gudomlig kada-
verlukt. Om jag på förhand visste, att en person skulle
komma till mitt hus i uppsåt att göra mig något gott,
skulle jag springa för livet som från den förtorkande och
brännande afrikanska vind, som kallas samum, vilken
fyller mun och öron och näsa med stoft tills man kvävs,
— detta skulle jag göra av skräck för hans godhet, av
fruktan att få något av dess substans i mitt blod. Nej, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
