Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dammen under vintern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
eller från den blekgröna isen från några av de andra
dammarna. Ibland halkar ett sådant stort block ned
från ismannens släde på bygatan och ligger sen kvar en
vecka som en stor smaragd, ett föremål av intresse för
alla passerande. Jag har ofta lagt märke till, att sam-
ma del av Walden, som i ofruset tillstånd ter sig grön,
ofta när den isbelagts synes blå från samma observa-
tionsplats. Likaså fyllas ofta angränsande sänkor under
vintern med vatten, som är grönt som Waldens, men
nästa morgon efter tillfrysningen är allt blått. Kanske
beror den blå färgen hos vatten och is på den luft och
det ljus de innehålla, så att det genomskinligaste blir
blåast. Is är ett intressant föremål för betraktelser. Jag
har hört, att man i isskjulen vid Fresh Pond har is som
är fem år gammal och lika bra som någonsin. Hur
kan det vara, att vatten i ett kärl snart blir unket och
obrukbart, under det att det frusna vattnet bevaras stän-
digt friskt? Det säges ofta, att samma skillnad före-
finnes mellan känslor och intellekt.
Under sexton dagar såg jag på detta sätt från mitt
fönster hundra män, sysselsatta likt idoga plöjare, med
fordon och hästar och alla slags åkerbruksredskap, —
just en sådan bild som brukar finnas på almanackans
första blad; och så ofta jag såg ut, påmindes jag om
fabeln om lärkan och skördemännen eller fabeln om
såningsmannen eller något liknande; och nu ha de alla
gett sig iväg; och efter ännu trettio dagar skall jag kan-
ske från samma fönster se ut över Waldens rena, havs-
gröna vatten ännu en gång och se det spegla skyarna
och träden och sända upp sin tunna ånga i ensamheten;
och intet spår skall vittna om, att någonsin en människa
satt sin fot där. Kanske skall jag höra en enslig lom
skratta, när han dyker och putsar sina fjädrar; eller jag
skall se en ensam fiskare i sin båt, lik ett simmande
blad, och se hans gestalt reflekterad bland dallringarna
på samma plats, där nyss hundra män arbetade i trygg-
het.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
