Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Biografier - 3. Öfverkrigskommissarien Anders Waldenströms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föranlåten till densamma föreslå den nuvarande sjötullnären Biberg, som efter Herr
Öfverdirektörens beskrifning, bemälte Biberg skall ega så ogemena qvaliteter, så
att han skulle kunna alla andra tullbetjenter föresättas, eller med de bästa
åtminstone förliknas, hvaremot jag skall igenom det af mig alligerade afskedet, redan
1718 icke så mycket vara ifrån Öfverkrigskommissariebeställningen, som ur kongl.
Maj:ts tjenst dimitterad — — — — — alltså fördristar jag till sådan Herr
Öfverdirektörens förmente skäls föreläggande, i djupaste underdånighet andraga: 1:o) att
jag i underdånighet förmodar, det någon antagen okunnighet, antingen om mina i
nåder undfångne fullmakters rätta innehåll eller huruvida jag skolat åstundat, att
vid mina vid stora sjötullen hafda beställningar varda bibehållen, så mycket mindre
lär kunna Herr Öfverdirektörens obilliga förfararande justificera eller excusera, som
hvad inspektorsfullmakten öfver stora sjö- och gränsetullarne uti Bohuslän, Dal och
Wermland angår, densamma varit uti Ed. kongl. Maj:ts generalsjötullscontoirs händer,
förr än den nånsin uti mina kommit, hvarest och af densamma afskrift finnes, hvilken
äfvensåväl som immissionsbrefvet, som icke kan upphäfva en klar fullmakt der
kan genomläsas. Ja! Herr Öfverdirektören sjelf, vid dess första kringresande till
alla tullkamrarne, samma min inspektors originale fullmakt, så väl uti Uddevalla
som Marstrand i händer haft, med egna ögon beskådat och sjelf tydligen
igenomläsit, hvilken man honom ännu in originale till ytterligare igenomläsande skall gerna
lemna, så att herr Öfverdirektören, såsom min förman, den sålunda haft sig saken
fastväl bekant, så mycket mindre bort ignorera, hvaruti det mig i nåder anförtrodde
inspektorsembetet egentligen bestod, som han hade af immissionsbrefvet kunnat
informeras, att jag egde samma rätt och förmoner, som mina antecessorer före mig innehaft,
så väl som sjelf uti mitt förut andragne tillstår sjötullkammaren i Strömstad under
mitt inseende sortera. Hvad angår den föregifne okunnigheten, huruvida jag skulle
åstunda, att vid desse tulltjenster bibehållen varda, lärer och jemväl den alldeles
intet till min prejudice Herr Öfverdirektörens förfarande legitimera, justificera eller
excusera, ity utom det, att han behagar förneka, mina hos sig gjorda ansökningar,
visste Herr Öfverdirektören mycket väl att jag och ingen annan hade uppå dem
min nådiga öfverhets fullmakter, och att jag icke genom något ringaste mitt brott
dem förverkat; att jag aldrig från dem sökt eller begärt någon dimission, och att
den disposition Herr Öfverdirektören under dess arrendetid med dessa tjenster
behagade göra, i det han den nuvarande tullnären Biberg i mitt ställe dertill antog,
allena var ett interim, som tillika med sjelfva arrendet expirerade, och vidare var
eller icke någon intercession för min måg Niklas Bagge, hvarken gjorder eller längre
än till sjelfva arrendetiden intenderad. Och således till allerunderdånigst efterlefvande
af Henn. Kongl. Maj:ts allernådigste förordning af 6/6 1719 jag efter mitt då gjorde,
skäliga påstående, hade bordt bibehållen varda; men Herr Öfverdirektören
Ehrenpreus då, igenom dess mot acta och probata och dess eget fast bättre vetande
stridande föregifvande, som skulle jag avancerat från tulltjensten till
Öfverkrigskommissarie, befordrat den nuvarande tullnären, och mig från mitt lilla bröd
afstängdt — — — — — — som Herr Öfverdirektören af den blotta
Öfverkrigskommissarie caractären, icke kan för sig finna någon hjelpreda, sedan emellan
Öfverkrigskommissarie och Krigskommissariebeställningen den tiden icke varit någon
difference, utan den sysslan under en person, en lika lön, samt uti alla affairer till
lika beskaffenhet bestådt; och kan den caractären, som hans Excellens Herr
Riksrådet, Fältmarschalken och Presidenten Grefve Mörner mig in A:o 1712 ad interim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
