Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 / 28 (1928) Author: P. P. Waldenström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och lugn, raka motsatsen till pappa. Jag kan icke erinra mig,
att jag någonsin såg henne häftig vare sig mot man eller barn
eller tjänare eller någon annan. Detta framträdde isynnerhet
bjärt på den sista tiden, då pappa, utsliten som han var, ofta
bemötte henne med oresonlig häftighet.

Hon var född 1816 och var således endast tre år gammal,
när pappa kom till Luleå såsom provinsialläkare. När hon
gifte sig, var hon 21 år. Då fick hon icke blott man utan även
sju styvbarn, av vilka den äldsta icke var mer än fyra år yngre
än hon. Det var ingen lätt sak för henne, men en bättre och
förståndigare styvmoder skall det icke bli
lätt att leta upp.

Margareta Waldenström. (Förstoring efter familjeporträttet å sid 35.)

I sina barns uppfostran var mamma
mycket allvarlig och sparade icke på riset.
Men varje aga var en riktigt högtidlig akt,
som utfördes med det största lugn, men på
samma gång med eftertryck. Bastonaden
skedde aldrig med örfilar, aldrig med hårt
tillhygge utan alltid med ris på den plats,
som naturen särskilt danat därtill. När
den var avslutad och byxorna tillknäppta,
räckte mamma fram handen, för att vi
skulle kyssa den. Detta var den mest
förkrossande men tillika mest hälsosamma delen av agan. Och
om jag kunde nu, så skulle jag vilja tusen gånger kyssa hennes
hand till tack för detta, som då kändes så svårt.

Jag var min mors första barn, född på hennes namnsdag
den 20 juli 1838. Många gånger fick jag smaka riset av henne.
En gång t. ex. hade jag begärt en slant för att köpa mig
karameller. Mamma gav mig »två styver» (= l öre). När jag kom
ut på gården kastade jag bort slanten i snödrivan. Då jag kom
in igen, frågade mamma, vad jag hade köpt. Jag svarade, som
sanningen var, att jag kastat bort slanten, emedan den var för
liten. Mamma befallde mig då att gå ut i köket och bedja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>