- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
39

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

skulle läsa, en stor flat karamell med en tavla, föreställande
en gubbe med en ohyggligt stor näsa. Den skulle jag få, när
jag hade läst igenom hela boken. Huru länge det dröjde, minns
jag icke, men det minnes jag, att jag alltid såg med en
suckande längtan på gubben varje gång han ställdes fram.

Mamma var stundom alldeles förtvivlad över, att jag hade
så svårt att lära mig läsa. En gång tog hon mig med sig upp
till pappa och sade: »Vet du, jag tror bestämt, att Palle inte
är riktig», d. v. s. att han är idiot. Jag minnes icke själv den
händelsen, men jag minnes, att mamma berättade den. Pappa
bara skrattade åt hennes ängslan.

Det måtte dock icke ha stått så illa till med mitt huvud, som
mamma fruktade. Så vitt jag minnes, var jag sju år, när jag
började gå i skolan. Jag kunde då hela Luthers lilla katekes
samt av stora katekesen hela första huvudstycket. Min bror
Johan - han som dog såsom professor i Uppsala 1879 - var
ett år yngre och började skolan på samma gång. Han kunde
Luthers lilla katekes och till och med femte budet i den stora.
Det var ju jämförelsevis vida mer än jag. Men vad jag hunnit
med, var väl icke så litet, att jag just borde anses vara idiot. Jag
hade åtminstone ett ganska gott minne, det vet jag. Då vi
bytte om barnkammare, var jag icke ännu två år, men jag
minns den gamla barnkammaren. När vi kommo in i den
nya, fick jag utbyta vaggan mot säng, och det minnes jag
mycket livligt, också minnes jag, när jag gick i kolt med
skinnförkläde.

Skolan i Luleå14 var en tvåklassig apologistskola. Man gick
flera år i var klass. Något uslare i skolväg kan man väl
knappast tänka sig. Lokalen var eländig. Utefter väggarna voro
väggfasta bänkar och framför dem stodo långa bord. Under
bänkarna drev snön in, då det var snöstorm. Städning och
eldning fingo lärjungarna turvis ombesörja, men skolan höll ve-

14 Skolan i Luleå var upprättad 1632 men förändrades 1810 till en lägre
apologistskola. Utg. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldminn/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free