Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett brytningsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
När jag kom upp till honom, hälsade han mig faderligt, dock
icke så hjärtligt som han brukade. Hans ord voro:
»Välkommen, min gosse, men mer välkommen hade du
kunnat vara.»
Något närmare samtal blev ej av den dagen. Men en eller
ett par dagar därefter kallade han upp mig, tog fram
landshövdingens brev och började läsa det. När han läst ett stycke,
måste jag protestera.
»Men pappa, detta är icke sant», sade jag.
Med allvarlig röst svarade han: »Mitt barn, gör icke saken
värre genom att ljuga för din far.»
Jag vet knappt, om jag någonsin hört ord, som slagit mig
så som dessa. Men vad ville jag göra. Jag måste tiga.
Sommaren i hemmet (1858) var tråkig. Pappa vakade med
argusögon över, att jag icke skulle besöka några troende eller
tala med någon människa i andliga ting, i synnerhet icke med
mamma. Men det var omöjligt att lyda i detta stycke. Varje
gång jag kom hem efter att ha varit ute, frågade han mig,
var jag hade varit. Jag tog därför den utvägen, när jag hade
varit hos några troende, att jag på hemvägen gick in till någon
av släktingarna. Och så besvarade jag den nämnda frågan med
att säga, att jag kom från dem. En gång överraskade han mig,
när jag höll på att tala med mamma i andliga ting. Jag blev
genast tyst. Men när han fordrade att få veta, vad jag talat
om, så måste det fram. Han blev våldsamt upprörd, och det
var underligt, att han icke slog till mig.
Allt har emellertid en övergång. Så även denna sommar.
Jag var mycket för mig själv, bar i regeln bibeln ständigt i
barmfickan, gick ofta avsides för att läsa i den och bedja. I
trädgården stod ett tält. Dit brukade jag för detta ändamål
obemärkt draga mig undan. Jag måste dock icke ha blivit
alldeles obemärkt. För flera år sedan fick jag brev från en
kvinna, som meddelade, att hon på den tiden tjänade i mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
