Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitetsliv och universitetslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
våra dagar hör, huru en materialistisk naturafilosofi talar om
»odelbara kroppar», om »arters övergång till andra arter», om
»självalstring» och andra fyrkantiga trianglar, då framstår
Boström för den, som kände honom, mer jättelik än någonsin.
Hans läroämne var praktisk filosofi. Hans sedelära var ock
utomordentligt storartad. Som bevis därpå torde lämpligen
kunna anföras några ord ur
en föreläsning, som
undertecknad även åhörde. Det var
fråga om adiafora eller s. k.
»likgiltiga ting». Sådana
finnas icke, menade Boström,
annorledes än så, att vår
okunnighet kan göra dem
indifferenta i sedligt avseende.
Och han begagnade följande
exempel: »(3m jag icke vet,
vilket som är bättre: att äta
köttet före soppan eller
soppan före köttet, så är det
sedligt likgiltigt, vilketdera jag
gör, men från samma stund
jag får veta, att det ena år
bättre, så begår jag en synd
varje gång jag gör det andra.»
Den sedelära, som Boström
förkunnade, var vida mer kristlig och upphöjd, än den man
hörde från samtida teologiska lärostolar i Uppsala.
Huru Boström kunde misstydas av dem, som icke kände
honom, därpå vill jag ock anföra ett exempel. Jag var en
gång gäst i en biskops hus. Biskopen, som hade varit samtida
professor med Boström i Uppsala, utmålade för sina gäster,
huru egoistisk Boströms sedelära var. Han lärde nämligen*
att människan icke har några plikter mot någon annan än
Kristoffer Jakob Boström.
Foto: K. Osti, Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
