Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästexamen och begynnande strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
unga hustru satt alldeles bakom honom. Han visade sig
synnerligen orolig, ömsom reste sig och satte sig. Professor
Torén var i sakristian. Ämnet för min predikan var: »Den
uppståndelse, som blev i Jerusalem, när det blev bekant, att Jesus
var uppstånden».[1] Jag hade skrivit ett ganska omständligt
utkast (det finnes någonstädes bland mina papper). När jag
efter predikans slut kommit ned i sakristian, trädde
ärkebiskopen därin, mörk som ett åskmoln. Han hälsade icke på
mig, gav mig allenast en vass blick, som om han velat bita
mig med sina ögon. Han tog Torén
med sig och trängde sig ut genom
folkmängden. Det var inget gott
förebådande tecken.
Själv dröjde jag i sakristian, till dess
folket hade skingrat sig. Når jag kom
utom porten, stod där en ensam man.
Det var gamle baron Ahlströmer,
doktor Fjellstedts gode vän, husägare i
Uppsala. Jag hade mött honom på
»Järnbron» ett par dagar förut.
Vänlig och uppriktig som han var,
hälsade han då vänligt på mig och gav mig
en allvarlig tillrättavisning för det
»lösa evangelium», som jag predikade. Nu stod han utanför
kyrkans port. »Jag har stått här och väntat på magistern», sade
han, »för att få taga tillbaka, vad jag sade, när vi träffades på
Järnbron, samt uttala min glädje över det evangelium, som
jag nu fått höra.» Att sådana ord gjorde mig gott, är naturligt,
och så vitt jag kan erinra mig, var detta mitt sista
sammanträffande med Ahlströmer.
 |
| Jonas Ahlströmer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
