Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställen. Ändtligen den 28 juli, sedan den alltid långa
skeppartimman en hel vecka blifvit förhalad från ena
dagen till den andra, gick jag om aftonen om bord,
följd af de mina och af scheikhen, som på Europeiskt
vis med ett handslag och en kyss från sina
skäggbuskiga läppar, men med sin Arabiska helsning, var
den sista som från vår strand önskade mig lycklig
resa. Jag kan ej undgå att nämna, det min koran,
som jag behållit framme till reslektyr, jemte några
andra lösa saker, bland dem min väl fullpackade
snusburk, blefvo glömda hemma, hvilket jag ansåg som
ett dåligt omen. Den 14 dagar långa resans öfver
Östersjön besvärligheter ersattes hos mig af nöjet att
vara på sjön, och det var sällan den förekom mig
för lång.
Fredagen den 11 augusti kommo vi ändtligen
fram till Travemünde, ett fridfullt vackert badställe
med fri utsigt uppåt Östersjön och åt de vackra
bördiga Mecklenburgska och Holsteinska stränderna.
Efter intagen dugtig frukost, vid hvilken jag af mina
reskamrater i champagne blef helsad välkommen för
första gången till Tysklands jord, begåfvo vi oss alla
6, kapten Lange inberäknad, uti en vagn till Lübeck,
der vi inträffade i god tid på förmiddagen.
Främmande var för mitt vid Finlands torftighet och kala
berg samt dess folks trumpna anleten vana öga,
anblicken af Tysklands rikedom och yppiga glada talt
samt dess folks glada sjelfbelåtna ansigten. Men
tillika har jag ock alldrig förr kännt huru kärt
Finland är mig. Lübeck förekom ungefar sådant jag på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
