Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omar på fri fot. Man hade nemligen tagit honom
på gatan och fort honom i vakten, till följe af ordres
från Abbas pasha. På eftermiddagen kom hit
Timo-fejef, följd af Amin agha, och de blefvo här sittande
att dricka kaffe. Sedan gick jag ut med Timofejef
och följde honom hem. Sedan jag lemnat honom och
gått ett stycke i trädgården, kom jag i fal med en
gammal Engelsman med kortskuret grått skägg. Vi
följdes länge åt, än spatserande, än stannande, allt
under prat. När han hörde att jag var Finne,
förundrade han sig högeligen, sade att man i England
och Frankrike visste stort ingenting om det landet
och att dess folk ansågs som ”savages”. Han skref
upp mitt namn i en liten annotationsbok, jemte mitt
land, vårt universitet och min ålder. Det dröjde ej
länge förän samtalet föll på religionen, då han
började filosofera och prata högst ifrigt, allt som oftast
stannande och, som det tycktes, glömmande sig i sitt
prat. Jag följde honom hem till hans port, emedan
det redan blifvit något skumt och han ej rätt tycktes
hitta vägen. Då vi skildes, frågade jag honom hans
namn; han sade sig böra vara känd till namnet,
emedan han hade publicerat många arbeten, men genom
förföljelse och intrig blifvit kringskuren i sin
vérk-ningskrets. Han var öfverhufvud en högst rolig och
originell gubbe, jag hade mycket roligt med honom,
och vi lofvade att se hvarandra åter. Han gaf mig
nu sitt kort, der han kallades: Rev. John Pr ing. På
hemvägen anhöll mig Wrede på gatan och vi blefvo
stående väl en halftimma att prata. Han hade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
