Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter ett regn fylles luften med en obeskriflig
väl-doft, i staderna från fruktträden (isynnerhet
fikonträden), i öknen åter från dess balsamiska orter; blott
få dagars ymnigt regn gör att det första mjuka
höstgräset böjer sitt späda hufvud öfver den gula sanden.
Då är enda samtalsämnet hvar och när regn fallit,
om någon grönska uppspirat o. s. v., hvilket
interfolieras med fromma böner till Herren att ban ej måtte
glömma sina Araber.
Då jag kom till Hajil funnos der, och ännu mer
i den stora, gamla staden Kafar, många Beduiner,
som handlade med stadsboerna och bestyrde sina
årender, men i medlet af oktober begåfvo de sig alla
tillbaka till öknen för att njuta af det första höstbetet.
Jag låg då ocb funderade på en resa till Alkasim,
men Shammar stodo i fiendtligt förhållande till folket
der, och några dagar före ramadans slut kom Obeid
hem från ett ghazw-tåg till staden Eneize, under
hvilket han (om jag minnes rätt) hade knoppat hufvudet
af 80 betydande shekher. Yägen till Alkasim var
således ingenting mindre än säker för en från
Shammar kommande. Ett ännu vigtigare hinder var min
knappa kassa, som icke kunde räcka länge. Bland
andra planer tänkte jag ock på den, att genom
Tei-ma och Medain Salih återvända till Egypten. Min
Persiska dervish sökte deremot på allt sätt förmå
mig att göra pilgrimsfärden till Mekka. Han yppade
vid närmare bekantskap för mig sina
lednadsomstän-digheter, nemligen att bans far varit en stor man i
Kdbol men blifvit dödad af Engelsmännen, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
