Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig med allehanda undanflykter ifrån resan denna dag,
hvarmed jag i sjelfva verket icke var missnöjd
(emedan min tid nu ej var särdeles dyrbar) ehuru jag
något puttrade öfver dröjsmålet och bad honom
åtminstone skaffa mig en åsna för att fara till Sheiihr
bergets fot. Bittida om morgonen skumpade jag fram
till det mäktiga berget på små vackra stigar,
kring-vexta af ek och vilda rosor. Uppkommen på dess
nedersta sluttning så långt åsnan kunde gå, lemnade
jag oket åt en medföljande liten gosse och började
på egna fotter min vandring uppåt. I början gick
det raskt nog emellan buskar och stenar, ehuru
berget var nog brant, under det göken lättade mina steg
med sitt enkla välkända galande; men när jag hunnit
upp till snön, der göken lemnat mig, och stannade
för att släcka min törst med snö, som jag på lång
tid icke sett, märkte jag att min häftiga gång gjort
mig starkt andtruten. Jag rullade mig i snön,
återkom så till krafter och fortsatte vandringen uppåt,
men småningom allt långsammare. Snön ligger icke
öfver hela berget, utan i nedsluttande dälder och
skrefvor, hvaraf den får utseende af nedfallande
lockar — något som synnerligen karakteriserar detta berg.
Men äfven här, liksom på Tabor, grep mig känslan
af min ensamhet, medan jag steg upp ifrån snödäld
till snödäld för att nå den allt mer sig aflägsnande
toppen, som dock alltid syntes så nära; då jag
slutligen stod vid foten (d. v. s. halsen) af det egentliga
hufvudet, här kalladt Alg ar d, förekom det mig som
om jag tillryggalaggt blott hälften af vägen dit upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
