- Project Runeberg -  Georg August Wallins Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849. Dagbok och bref / Fjärde bandet /
4

(1864-1866) [MARC] Author: Georg August Wallin With: Sven Gabriel Elmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mig dertill. Min garderobe består af två
långskjor-tor och två par vida caleponer, hvilka sednare äro
ämnade att brukas blott första vintertiden i närmaste
trakt till Egypten; ty i öknen är det skam för en man
att bära byxor, de anstå blott qvinnor. Min gamla
’abaje får allt ännu lof att tjena, åtminstone så länge
tills jag i öknen kan finna mig en annan; likaså min
gamla Grekiska stor-kapprock, hvars värde jag under
den Syriska resan fann vara oöfverträffligt, ty
hvar-ken köld, regn eller blåst tränger genom den. Min
gamla matta och en fårskinsfäll utgör min bädd. En
ny pålitlig vattensäck och ett drickskärl af läder äro
för den vigtiga vattenprovisionen. Mitt munförråd är
rikligt för de första dagarne; men huru mycket man
än må taga med sig, räcker det ej länge i öknen.
Bröd och dadlar får jag nog längre fram.

Då Beduinen skall gifva sig ut på lång färd,
betraktar han först sin kamels puckel. Är den stor,
frodig och kännes elastisk då han tummar den åt alla
håll, så har han godt mod och godt hopp om
lycklig fard; han vet då att det älskade oket står bi, om
än öknen vore torr på örter och vatten, ty det har
god fond inom sig sjelf och föder sig af sin egen
puckel, hvilken det laggt sig till under de goda
dagarne. Sådan puckel måste hvar och en lägga sig
till, som ämnar sig ut i öknen — förstås på sitt
egna vis. Man måste hafva fått nog af det vekliga
stadslifvet, af stadsbons smidiga miner och hans
tungas hala urbanitet, af läckerheter i allmänhet, för att
rätt längta bort till den toma, men friska öknen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:16:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wallinresa/4/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free